FI: Kvinnor med låg utbildning dör tidigast 

DEBATT. Enligt SCB dör kvinnor inom omsorgsyrken tidigare än andra och är de som drabbas mest av stressrelaterade sjukdomar. En feministisk regering bör prioritera de här problemen och införa en strategi, skriver Feministiskt initiativ.

Farida Al-abani (FI)
Partiledare för Feministiskt initiativ

 

I SCB-rapporten “Skilda världar, det demografiskt delade Sverige” stack en siffra ut från de andra, lågutbildade kvinnors förväntade livslängd sjunker medan den i alla andra grupper ökar. En lågutbildad kvinna kan nu förvänta sig ett liv som tar slut fem år tidigare än en högutbildad. Ser man på den långvariga ohälsan så ökar den skillnaden ännu mer.

Gör “dåliga val”

Rapporten skapade få rubriker innan den föll i glömska. Den lågutbildade kvinnans röst är en som sällan hörs i den politiska debatten. Hon får inte vara med i SVT’s Agenda, där står istället en kvinna som twittrar om att en skral pension och låg inkomst är resultaten av dåliga val.

Kvinnodominerade yrken

Hon “som gjort de dåliga valen” återfinner vi ofta inom vård- och omsorgsyrken, Sveriges största yrkesgrupp som även är den med högst andel sjukskrivningar. Detta gäller också förskollärare och fritidspedagoger, som även är starkt kvinnodominerade branscher. Faktiskt är det så att kvinnor, till följd av sina “dåliga val” står för dubbelt så många sjukfall gentemot män. Dessa kvinnor drabbas av trötthet, värk och smärta samtidigt som det egna inflytande över arbetet har minskat vilket ger en generellt försämrad arbetsmiljö. TCO nämner att kvinnor är de som lider mest av stress kopplat till sina arbeten, något även försäkringskassan pekar ut som en drivande faktor till höga sjukskrivningstal.

5 400 kvinnor per år

De bär vår välfärd och tack vare det kan resterande av oss lämna barn, hem, sjuka och åldrande föräldrar i deras händer för att gå till sina arbeten. Händer som sedan bär så att nackar, höfter och ryggar slits ut. Att se orsakssambandet mellan den allt kortare livslängden för lågutbildade kvinnor och de extrema förhållandena inom de ovan nämnda yrkesgrupperna borde inte vara svårt.

Det finns inga exakta siffror på hur många kvinnor det är som drabbas av denna tidiga död varje år, någon sådan statistik verkar ännu inte tagits fram. Men med en enkel räkneövning kan vi få en uppskattning om omfattningen. Enligt SCB så dör 45 000 kvinnor per år till följd av alla möjliga orsaker, de allra flesta en naturlig död efter ett långt och förhoppningsvis lyckligt liv. Men för lågutbildade kvinnor, som står för ungefär 12 % så väntar alltså en fem år för tidig död, vilket innebär omkring 5400 kvinnor varje år.

Mörkertal

Det borde rimligtvis vara av högsta prioritet för en regering som kallar sig feministisk att åtgärda detta. Det är naturligtvis en komplex bild där många faktorer samverkar och ökningarna i sjukfrånvaron är generell inom alla yrken. Alla som ingår i SCB:s underlag är födda i Sverige, så just för denna studie kan vi inte veta om skillnaderna är ännu större ifall vi tar hänsyn till funktionalitet, könstillhörighet, födelseland eller andra socioekonomiska faktorer. Här vet vi redan en del från andra studier men behöver fortsätta belysa hur vissa grupper särskilt missgynnas. Faktum kvarstår att kvinnor som grupp fortsatt drabbas hårdast i jämförelse med gruppen män.

En strategi behövs

Feministiskt initiativ vill därför se en satsning på en generell arbetstidsförkortning inom vård- och omsorgsarbeten påbörjas omgående. Vi behöver implementera en strategi för att bättra kvinnors situation på arbetsmarknaden, och i det uppdraget måste en uppvärdering av löner inom kvinnodominerade yrken ingå. Vi behöver också fortsatt undersöka fler faktorer än bara kön för att kunna följa upp denna utveckling och effektiv kunna mäta effekten av förebyggande insatser. För att det bevisligen faktiskt handlar om liv och död.

Tema: Döden på jobbet

Forrige artikel Svenskt näringsliv: Strategi mot dödsolyckor på arbetsplatser krävs Svenskt näringsliv: Strategi mot dödsolyckor på arbetsplatser krävs Næste artikel C om arbetsmiljöproblem:  C om arbetsmiljöproblem: "Utöka första linjens psykiatri"