Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver representanter för Svenskt Näringsliv, Saco och TCO.

Tillgången till utbildningen genom hela livet är en förutsättning för att bibehålla och utveckla kompetens, skriver debattörerna.<br>
Tillgången till utbildningen genom hela livet är en förutsättning för att bibehålla och utveckla kompetens, skriver debattörerna.
Foto: Håkon Mosvold Larsen/NTB/TT
Göran Arrius
Magnus Wallerå
Therese Svanström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Svensk arbetsmarknad förändras i allt snabbare takt. En utveckling som drivs på av teknikskiften, digitalisering, globalisering och klimatomställning. Det innebär stora möjligheter för både arbetsgivare och arbetstagare. Men det ställer också krav på en ny politik för omställning och utbildning.

Behovet av omställning och livslångt lärande är större än någonsin. Få kommer att avsluta en utbildning som ung och sedan jobba på tills pensionsåldern utan att fortbilda och vidareutbilda sig. Därför måste utbildningsutbudet anpassas till arbetsmarknadens och de yrkesverksammas behov av kompetens och vidareutbildning.

Äldre drabbas hårdast

Den svenska arbetsmarknaden präglas av stora obalanser: Vi har både kompetensbrist och hög arbetslöshet. I näringslivet misslyckas vart femte rekryteringsförsök samtidigt som arbetslösheten har stigit till historiska nivåer.

Äldre har drabbats hårdast under krisen. Ny statistik visar att runt sju av tio inskrivna arbetslösa över 40 år har varit utan arbete i minst sex månader. Det handlar om personer med minst två års eftergymnasial utbildning.

Tillgången till utbildningen genom hela livet är en förutsättning för att bibehålla och utveckla kompetens. Alternativet är att mismatchen ökar på arbetsmarknaden. Det hämmar såväl företagens som individernas utveckling och därmed Sveriges konkurrenskraft.

Underlätta kompetensförsörjningen

Partsöverenskommelsen om Las och omställning mellan Svenskt näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal är historisk. Sverige kommer sammantaget att få ett av världens mest generösa omställningssystem. Det är en avgörande konkurrensfördel i vår globala kunskapsekonomi.

Med förbättrade möjligheter till fortbildning, vidareutbildning och omställning samt med det nya omställningsstudiestödet kommer efterfrågan på utbildning att öka och nya krav ställas på utbildningssystemets förmåga att tillgodose arbetslivets och individers behov.

Det måste vara enkelt att kombinera jobb och vidareutbildning.

På en arbetsmarknad där en stor andel av de yrkesverksamma har en akademisk grundutbildning har högskolan en viktig roll i fortbildning och vidareutbildning. Högskolornas utbildningsutbud måste således vara både relevant för näringslivets och arbetslivets behov men också göras mer tillgängligt för yrkesverksamma genom kortare och mer flexibla kurser. Det måste vara enkelt att kombinera jobb och vidareutbildning. På så sätt underlättas såväl dagens som morgondagens kompetensförsörjning.

Fem förslag

Svenskt näringsliv, Saco och TCO anser att högskolan måste rustas för att möta arbetsmarknadens nya behov av fortbildning och vidareutbildning och har i en hemställan till regeringen lämnat följande förslag:

  1. Utred ett nytt resurstilldelningssystem för högskolan. Framtidens omställningssystem kräver ett brett, flexibelt och tillgängligt resursfördelningssystem där det finns behov av ett digitalt utbud av kortare kurser och som hela tiden utvecklas i takt med arbetsmarknadens behov. För att ett sådant utbud ska komma på plats krävs en översyn av högskolans resurstilldelningssystem – dagens system premierar breda, billiga och långa utbildningar med högt söktryck. För att utveckla kursutbudet för fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma krävs ytterligare resurser.
  2. Inför en ”samverkanspeng” för att stärka samverkan mellan högskola och arbetsliv. Ett relevant kursutbud förutsätter nära, kontinuerlig dialog mellan akademin och näringslivet. Det behövs ekonomiska incitament för att lyckas med detta.
  3. Utred hur yrkesverksamma kan ta del av utbudet även mellan antagningstillfällen. För att yrkesverksamma ska ha möjlighet att ta del av utbudet måste antagningssystemet bli mer flexibelt.
  4. Ge högskolorna resurser att arbeta med validering av yrkesverksammas reella kompetens vid antagning. För att möjliggöra effektivare vidareutbildning måste antagningen ta hänsyn till den samlade kompetensen hos en sökande – inte enbart formella utbildningsmeriter. Här behöver högskolorna förstärkta resurser och tydliga incitament.
  5. Använd lärcentra för att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet. Lärcentra är ett viktigt verktyg för att tillgängliggöra högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter. Genom att i större utsträckning använda lärcentra till högre utbildning stärks möjligheterna till livslångt lärande i hela landet.

Att välkomna strukturomvandlingar, men möta dem med utbildningsinsatser, är en strategi som tjänat Sverige väl historiskt. För att företag ska kunna möta de utmaningar och möjligheter som förändringar på arbetsmarknaden innebär får inte kompetensbrist vara ett tillväxthinder. Yrkesverksamma måste kunna stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden genom utbildning. Då måste högskolans roll i det livslånga lärandet stärkas.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00