Facken i välfärden: Arbetsmiljörätten är ojämställd

Personalbristen i välfärden är ett faktum. Facken i välfärden ser att alldeles för många som utbildar sig till välfärdsyrken lämnar dem. De utbredda arbetsmiljöbristerna är en viktig förklaring. Att stärka resurserna till välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö borde vara av högsta prioritet. Regeringen och riksdagen har nu även chansen att modernisera arbetsmiljörätten genom förslagen i en aktuell statlig utredning.

Könssegregerad arbetsmarknad

Under hösten har betänkandet Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus (SOU 2022:45) varit ute på remiss. Utredningen har presenterat flera förslag på hur arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bättre kan möta utmaningarna på dagens arbetsmarknad.

Svensk arbetsmarknad är könssegregerad, vilket medför att kvinnor och män utsätts för olika risker i arbetsmiljön. Den långvariga obalansen mellan krav och resurser i välfärden ger en klart ökad risk att drabbas av kortare och längre tids sjukfrånvaro. Kvinnodominerade yrken inom omsorg, vård och utbildning har både högst andel arbetsorsakade besvär och de högsta sjukskrivningstalen på arbetsmarknaden. Eftersom orsakerna till den arbetsrelaterade ohälsan är organisatoriska, måste problemen lösas av dem som har mandat att stärka resurserna till verksamheterna.

Tandlösa regler

Vi, Facken i välfärden, kräver att regering och riksdag beslutar enligt utredningens förslag. För oss, som representerar 1,2 miljoner arbetstagare i de kvinnodominerade branscherna, är det särskilt tydligt att förslagen om sanktionsavgifter och företagshälsovård är helt nödvändiga att genomföra.

Facken i välfärden ser att alldeles för många som utbildar sig till välfärdsyrken lämnar dem.

De föreskrifter som finns om systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö är bra och ändamålsenliga. Problemet är att de är tandlösa när arbetsgivarna inte efterlever dem. Därför behöver Arbetsmiljöverket, tillsammans med arbetsmarknadens parter, formulera så pass tydliga regler inom dessa områden att överträdelser kan knytas till sanktionsavgifter. Det måste kosta för den som gör fel.

Vi vill bland annat att:

• Arbetsmiljöverket ska kunna utfärda sanktionsavgift om arbetsgivare inte dokumenterar hur de arbetar med sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
• Arbetsmiljöverket ska kunna ge sanktionsavgift om arbetsgivare inte dokumenterar hur och efter vilka kriterier de arbetar med att regelbundet undersöka arbetsbelastningen.
• Det ska finnas skarpare verktyg och sanktionsmöjligheter kopplade till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ensamarbete, våld och hot i arbetsmiljön, arbetsplatsens utformning och arbetsanpassning.

Stärk företagshälsovården

Vi kräver också, i likhet med utredningens förslag, en utökad användning av företagshälsovård i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Chefer kan i många fall behöva företagshälsovårdens expertresurser, för att kunna ta sitt fulla ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att utredningens lagkrav ska kunna omsättas i praktiken behöver regering och riksdag också ta sitt ansvar för att säkra finansieringen och arbetstagarnas tillgång till företagshälsovården.

En jämställd arbetsmiljörätt är en del av lösningen på arbetsmiljöproblemen i välfärden. Men självklart inte hela. Bemanning, arbetsvillkor och arbetsmiljö hänger ihop. Vi efterlyser krafttag för kompetensförsörjningen i välfärden, genom tillräcklig och rätt bemanning i hälso- och sjukvård, omsorg, socialtjänst och skola. Bara så kan vi få till konkurrenskraftiga arbetsvillkor, som behåller och lockar personal till våra samhällsbärande sektorer, samtidigt som vi höjer välfärdens kvalitet och trygghet för medborgarna.