”EU:s lagstiftande kompetens på arbetsmarknadsområdet är begränsat”

I höstas, samtidigt som pandemins andra våg slog in över Europa, presenterade EU-kommissionen ett lagförslag om en europeisk minimilönereglering. Förslaget har skapat stor debatt, inte bara i Sverige utan även i EU. I ett Europa som behöver samla sig för att hantera klimatkris, pandemi och många andra utmaningar har förslaget haft en splittrande verkan.

Återkallar inte kommissionen omgående förslaget kommer jag i Europaparlamentet att verka för ett tydligt nationellt undantag.

Johan Danielsson (S)
Europaparlamentariker

I Sverige har samtliga politiska partier tillsammans med arbetsmarknadens parter krävt att den svenska kollektivavtalsmodellen ska värnas. Lönebildningen ska hanteras av fack och arbetsgivare inom ramen för en kollektiv självreglering. Det är parterna som ska bära det primära ansvaret för villkoren på arbetsmarknaden. Lagförslaget utgör ett allvarligt hot mot den ordningen.

Bortom EU:s befogenheter

I kampen för den svenska kollektivavtalsmodellen kom i veckan ett viktigt besked. Ministerrådets rättstjänst, som fått i uppdrag att analysera direktivförslagets förenlighet med EU-fördraget, riktade besk kritik mot förslaget.

EU:s lagstiftande kompetens på arbetsmarknadsområdet är begränsat. Av EU-fördraget framgår att man inte kan direktreglera löner på EU-nivå. Utifrån EU-domstolens beslut har det dock vuxit fram en praxis som gör det möjligt med indirekta EU-bestämmelser om lön. Men av rättstjänstens yttrande är det tydligt att kommissionens direktivförslag ligger i de absoluta ytterkanterna av, och går i vissa avseenden bortom, EU:s befogenheter på löne- och kollektivavtalsområdet.

Kritiken är omfattade

Även om rättstjänsten i sitt yttrande ibland ”snälltolkar” kommissionens förslag är kritiken betydande. Direktivförslagets ”innehållsförteckning” beskrivs som direkt vilseledande. Mål och metoder hänger inte samman. Den uttryckliga målsättningen med förslaget, att ge enskilda individer höjda löner, kan inte bli verklighet utan att det strider mot fördragets bestämmelser. Under förutsättning att direktivet utformas mer som ett ramdirektiv kan det möjligtvis accepteras.

Yttrandet innehåller även viktiga argument till skydd för den svenska kollektivavtalsmodellen. Rättstjänsten klargör att om direktivet får en utformning som ger alla arbetstagare rätt till minimilön, det vill säga att om EU ställer krav på att reglerna ska tillämpas även på oorganiserade arbetstagare, så uppstår en direkt konflikt med EU-fördraget.

Sammantaget är kritiken mot kommissionens direktivförslag både omfattande och allvarlig. Min bedömning är därför att förslaget bör återkallas.

Stärker nationellt undantag

Fortsätter lagstiftningsprocessen på grundval av det nuvarande förslaget är risken stor att allvarliga problem tillstöter. Direktivförslaget duger inte som underlag för det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Rättstjänsten gör tydligt att Europaparlamentets och medlemsstaternas utrymme att tillföra något i förhandlingarna är obefintligt. Uppdraget blir i stället att städa upp och rätta till brister i det ursprungliga förslaget. Då blir det inte en politisk process utan en kamp mellan jurister om hur paragrafer ska tolkas.

Återkallar inte kommissionen omgående förslaget kommer jag i Europaparlamentet att verka för ett tydligt nationellt undantag. Min bedömning är att rättstjänstens yttrande stärker argumenten för ett svenskt undantag från direktivet.

EU måste rymma mångfald

EU-samarbetet måste utvecklas och fördjupas för att möta vår tids utmaningar. Men priset för fortsatt europeisk integration kan inte vara att Sverige tvingas ge upp den arbetsmarknadsmodell som tjänat oss väl.

EU måste rymma en mångfald av nationella modeller och system. Den svenska kollektivavtalsmodellen handlar inte bara om lön och anställningsvillkor. Den utgör också en hörnsten i en samhällsmodell som gjort Sverige till ett av världens mest avancerade, fria och jämlika länder.

Inte vägen fram

På allt för många platser i Europa är villkoren på arbetsmarknaden undermålig. Lönerna är låga, arbetsvillkoren och arbetsmiljön är usel. EU måste kunna bidra till att förbättra och stärka villkoren för löntagarna i Europa. Men det lagförslag som kommissionen lagt fram är inte vägen framåt.