
I en intervju med Expressen i mars sade tankesmedjan Timbros vd PM Nilsson att han tror att Magdalena Andersson kommer att föreslå ett svenskt inträde i valutaunionen under 2025.
”Det skulle skaka om hela landskapet”, sade han och argumenterade för att ett nytt besked från S-ledaren skulle öppna för ett regeringssamarbete med Moderaterna.
Tiden rinner ut för att statsministerns tidigare medarbetare ska få rätt.
I veckan drog dock eurodebatten i gång igen på initiativ av Stiftelsen Fritt Näringsliv, som bland annat finansierar Timbro. Nationalekonomen Lars Calmfors, som avrådde från en svensk anslutning på 90-talet, har ändrat sig och redogör för sina överväganden i en rapport för stiftelsen.
Sverige riskerar visserligen att få betala för andra länders kriser och skulle förlora sin penningpolitiska självständighet. Men enligt Calmfors väger argumenten för eurosamarbetet numera tyngre. Ett svenskt inträde skulle stärka den politiska sammanhållningen i Europa och undanröja handelshindren, tror ekonomiprofessorn.
Calmfors besked är inte nytt. Men näringslivet hoppas att han – tillsammans med bland andra Stefan Ingves – kan återuppliva eurodebatten. Frågan är hur långt det räcker denna gång.
Fler positiva till byte
Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har andelen som anser att Sverige borde byta valuta fördubblats – från 16 till 32 procent (Nationella SOM-undersökningen 2024). Fler vill dock fortfarande behålla kronan, cirka fyra av tio svenskar.
Under höstens partistämmor beslutade Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om att utreda ett eventuellt införande av euron. Men frågan är långt ifrån avgjord på den politiska scenen.
Flest osäkra väljare finns inom Socialdemokraterna och Moderaterna. Och även om både Magdalena Andersson och Elisabeth Svantesson är öppna för att utvärdera för- och nackdelarna verkar de inte särskilt intresserade av att sätta ned foten och ta täten.
Det enda partiet som konsekvent driver frågan om att slopa kronan är Liberalerna. Simona Mohamsson kallar euron för en given punkt i ett nytt Tidöavtal – men vägen dit är långtifrån självklar.
Foto: Anders Wiklund/TT
Först måste Liberalerna klara riksdagsspärren. Sedan behöver Mohamsson få med sig SD på en ny överenskommelse – något Åkesson sagt nej till så länge man inte får ministerposter. Om SD därefter ska acceptera att kronan avskaffas räcker det inte med små eftergifter. Det kommer att kosta.
Sverigedemokraterna ser kronan som en symbol för Sveriges nationella självständighet och argumenterade senast i somras för att valutan borde skyddas i grundlagen. ”Ett svenskt eurointräde vore ett historiskt misstag”, skrev den ekonomisk-politiska talespersonen Oscar Sjöstedt med flera på SvD Debatt.
Det är också SD-väljarna som är mest kritiska till euron, något som både Moderaterna och Socialdemokraterna behöver väga in om de vill ta ett steg fram.
Med knappt tio månader till valet har inget parti råd att spela fel kort. Fortfarande kan den globala osäkerheten och nya amerikanska vändningar sätta ekonomin i gungning, men i partiledardebatterna är det framför allt hushållsekonomin som kommer att dominera.
Liberalerna är ett tydligt exempel på hur många väljare eurofrågan lockar.
















