Detaljstyrningen hindrar arbetsförmedlare från att göra sitt jobb

Vad händer med en myndighet när minuter mäts men människor tappas bort? När kontroll och standardisering blir viktigare än professionella bedömningar? Vittnesmålen från arbetsförmedlare runt om i landet ger en tydlig bild: styrningen av Arbetsförmedlingen har blivit ett hinder för själva kärnan i verksamheten, att hjälpa människor till arbete.

För många manualer och tidsmallar

Vi har gjort en stor undersökning bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmar på Arbetsförmedlingen och många beskriver en arbetsvardag där samtal avlöser varandra i ett konstant flöde, ofta om tunga livssituationer utan möjlighet att variera arbetsuppgifter eller hämta andan. Det är inte ovanligt att sitta i telefon nästan hela arbetsdagen, med köer som aldrig tycks ta slut.

Samtidigt upplever många att fokus har förskjutits från kvalitet till kvantitet. Samtalstider mäts, prestation följs i detalj och återkoppling ges utifrån hur snabbt ärenden hanteras, trots att varje ärende kräver noggranna bedömningar och rättssäker handläggning. Flera arbetsförmedlare beskriver hur detta skapar en växande stress och att kvaliteten i arbetet blir lidande.

Att vara arbetsförmedlare är ett kvalificerat yrke. Det handlar om att möta människor i komplexa situationer, motivera, stödja, vägleda och samtidigt ha en djup förståelse för arbetsmarknad, utbildningssystem och regelverk. Den kompetensen går inte att ersätta med manualer eller tidsmallar. Ändå är det just vad arbetsförmedlarna upplever präglar verksamheten.

Arbetsförmedlingen allt mer toppstyrd

Medarbetare beskriver hur nya rutiner och it-system införs utan att fungera i praktiken. De måste arbeta i flera parallella system som inte samverkar. Administrationen växer utan att det skapar nytta för de arbetssökande. Resultatet blir frustration och ineffektivitet och mindre tid för att förmedla jobb.

Det är inte ovanligt att sitta i telefon nästan hela arbetsdagen, med köer som aldrig tycks ta slut

Det finns en upplevelse av att organisationen har blivit mer toppstyrd. Förslag till förbättringar ”från golvet” fastnar i organisationen och når sällan fram. Samtidigt upplever många att mandat saknas på flera nivåer. När ansvar och befogenheter är otydliga riskerar kunskap och initiativkraft att gå förlorade.

Styrningen måste förändras i grunden. Arbetsförmedlingens medarbetare är den viktigaste resursen och måste behandlas därefter. När till exempel tillgängligheten för de arbetssökande är ett problem måste lösningen också ha ett arbetsmiljö- och medarbetarperspektiv. Personalvård är inte en kostnad utan en investering. Att ha en arbetsplats att gå till, att låta hemarbete vara en möjlighet i stället för ett tvång och att visa uppskattning för yrkesskicklighet är grundläggande för en hållbar verksamhet.

Slopa detaljreglerna

Tekniken måste börja stödja arbetet i stället för att försvåra det. Ärendehanteringssystem behöver integreras och utformas med användarna i fokus. Telefonin behöver förbättras, till exempel med fungerande återuppringning, för att minska stressen både för arbetssökande och anställda.

Arbetsförmedlare vittnar om hur arbetet följer med hem, hur återhämtningen brister och hur ansvaret för arbetsmiljön alltför ofta läggs på individen i stället för på organisationen. Det är ett tecken på en verksamhet som har tappat balansen. Arbetsförmedlingen behöver inte fler detaljregler. Det är dags att återigen låta arbetsförmedlarna använda sitt omdöme och sin kompetens.