Civilsamhällets ledare måste vinna tillbaka medlemmar och ideella krafter

Civilsamhället är en viktig aktör i återhämtningen efter pandemin. Behovet av de verksamheter och stödinsatser som civilsamhället erbjuder är av central betydelse för människor, inte minst för de som hamnat i isolering eller arbetslöshet i pandemin.

Civilsamhället i skymundan

Nu när pandemirestriktionerna lyfts och samhället öppnar igen har chefer och ledare inom denna sektor en viktig, men också tuff uppgift, att ta tag i. De behöver inspirera och hitta konstruktiva lösningar för att återvinna medlemmar och tappade ideella krafter.

Att vara chef i en idéburen organisation är utmanande redan under normala omständigheter. De behöver vara allkonstnärer och ha en stor bredd i sin kompetens. De saknar ofta tillgång till intern specialistkompetens, såsom jurister, HR, it och digitala kanaler eller administrativt stöd. Medlemsintäkternas användning granskas under lupp och overheadkostnaderna måste hållas på minsta möjliga nivå. Chefer i idéburna organisationer leder medarbetare, arvoderade, förtroendevalda och frivilliga vilket ställer särskilda krav.

Vid återgången till det nya normala hamnar fokus lätt på att många av oss nu ska gå tillbaka till arbetsplatsen och vilka utmaningar det för med sig. Oftast avses då arbetsplatser inom näringslivet eller offentlig verksamhet. Civilsamhället hamnar lätt i skymundan. Men nu är det viktigt att civilsamhället får stöd. Och det behöver vara långsiktigt, förutsägbart och ta hänsyn till sektorns bredd och speciella förutsättningar.

Stor samhällsekonomisk betydelse

Civilsamhället är en sektor som har stor betydelse för samhället. Enligt de senast tillgängliga siffrorna från Statistiska centralbyrån bestod det år 2018 av drygt 260 000 organisationer, med drygt 190 000 anställda som bidrog med cirka 3 procent av Sveriges totala BNP. Till detta ska läggas allt det arbete och engagemang som utförs på ideell basis. Denna sektor har med andra ord en stor samhällsekonomisk betydelse. Men dess bidrag handlar inte minst om att stärka demokratin och att fostra nya ledare. Ett väl fungerande civilsamhälle bygger samhället starkt.

Behövs långsiktiga villkor

Saknas ledare och andra frivilliga så blir det ingen verksamhet, även om efterfrågan, förväntningar och behov finns.

Pandemin har minst sagt varit en utmaning för civilsamhället. Många idéburna organisationer har inte kunnat bedriva sin kärnverksamhet då det inte varit möjligt att samlas fysiskt. Många idrottsföreningar, trossamfund, medlemsorganisationer och föreningar inom kulturlivet har knappt kunnat bedriva någon verksamhet alls, eller en ytterst begränsad sådan. Möjligheten att samlas i offentliga miljöer för att samla in medel till verksamheterna har varit starkt begränsad.

Nu när denna sektor kan börja öppna sin verksamhet, kan organisationerna bara hoppas att medlemmarna stannat kvar. Lämnar de ideellt arbetande ledarna sitt engagemang så har de ingen uppsägningstid. Och saknas ledare och andra frivilliga så blir det ingen verksamhet, även om efterfrågan, förväntningar och behov finns där. I en artikel i Aftonbladet lyfts just dessa utmaningar och Lena Nyberg vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor betonar att ”det är jätteviktigt med ett aktivt och vitalt civilt samhälle för att värna demokratin”.

Verksamheten inom civilsamhället behöver åter normaliseras för att möta medlemmarnas och intressenters förväntningar. Det kommer att ta tid och cheferna behöver få rätt förutsättningar. Då är det avgörande att de civila samhällets organisationer synliggörs i den politiska diskussionen och att stödformer och villkor utformas utifrån långsiktighet och förutsägbarhet.