Både studenter och klimatet förlorar på svensk högskolepolitik  

Antagningen till högskolan har öppnat och tusentals blivande studenter ska välja inriktning. Hur de väljer spelar roll. För både dem själva och för samhället i stort. Om mönstret från tidigare år upprepar sig kommer många tyvärr gå utbildningar som ger dåliga chanser till jobb.

Stor kompetensbrist

I dag misslyckas tre av tio rekryteringsförsök, på den privata arbetsmarknaden. 71 procent av företagen upplever att det är svårt eller mycket svårt att anställa högskoleutbildade. Rekryteringssvårigheterna står i vägen för planerad expansion, tvingar företagen att tacka nej till affärer och påverkar lönsamheten negativt.

Kompetensbristen riskerar också att försinka klimatomställningen. Redan i dag ser vi sådana effekter i flera branscher. På längre sikt, fram till 2045, bedömer tre av fyra branscher att rekryteringsproblemen står i vägen för klimatambitionerna. Energi, el, programmering, automatisering, matematik och processteknik är flaskhalsar. Många branscher kommer att konkurrera med varandra om samma kompetens.

Problemet är inte att för få läser på avancerad nivå. Problemet är genomströmningen. Och att många läser utbildningar med oklar relevans för arbetsmarknaden.

Låg etableringsgrad

Ett mått på en utbildnings arbetsmarknadsrelevans är etableringsgraden – där ”etablerad” bland annat innebär en årsinkomst på minst 206 500 kronor. För kandidatutbildningar i teknik och teknisk industri är etableringsgraden drygt 78 procent, tre år efter examen. För kandidatutbildningar i humaniora är motsvarande siffra endast drygt 47 procent.

Var man läser spelar också roll. I motsats till vad många kanske tror är etableringsgraden generellt högre bland personer som studerat vid mindre lärosäten, som ofta är duktiga på att kroka arm med det lokala näringslivet.

Näringslivet måste få en mycket tydligare roll i utformningen av svensk högskola.

Svenskt Näringsliv lanserade nyligen Högskolepejl, där vi samlar vi statistik över etableringsgrad och medianinkomst för olika utbildningar. Vi hoppas att sidan ska tjäna som vägledning för blivande studenter. Om vi ska komma till rätta med obalanserna på svensk arbetsmarknad kommer den typen av informationsinsatser dock inte räcka till.

Sedan 1993 har arbetsmarknadens aktörer mycket litet inflytande över högskolans utformning. Det är en ovanlig ordning. I en jämförande studie som Svenskt Näringsliv nyligen lät genomföra var Sverige det enda land som inte genomfört några reformer för ökad genomströmning eller arbetsmarknadsrelevans.

Lägg om högskolepolitiken

Här måste den nya regeringen göra ett rejält omtag. Näringslivet måste få en mycket tydligare roll i utformningen av svensk högskola. Kursutbudet för redan yrkesverksamma måste öka och högskolans resurstilldelningssystem måste reformeras så att livslångt lärande blir ett eget verksamhetsområde med öronmärkt finansiering.

Sådana reformer kommer att ge effekt. I Irland lade man om högskolepolitiken 2011, med en tydlig inriktning mot STEM-ämnen som naturvetenskap, teknik, konstruktion och matematik. Sysselsättningen bland högskoleutbildade ökade med 9 procentenheter på mindre än tio år. Alla vinner på en sådan utveckling. Näringslivet, som får möjlighet att rekrytera efterfrågad talang. Klimatet, när den kunskapsintensiva omställningen rullar på. Och studenterna, som slipper gå arbetslösa efter examen.