Al-Sahlani (C): MP och S ser gladeligen att EU reglerar välfärdsfrågor

DEBATT. Minimilöner låter bra på pappret, men är ett stort hot mot både europeisk konkurrenskraft och den svenska arbetsmarknaden. Det skriver EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C). 

Abir Al-Sahlani (C)
Europaparlamentariker


Förra tisdagen presenterade den luxemburgiska EU-kommissionären Nicolas Schmit sin idé om arbetet framåt kring en minimilön på EU-nivå. Att man går vidare med de här är väldigt beklagligt. Inte bara är det verkningslöst, det kan få digra konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden och lönebildningen.

Ett stort hot

Idén som EU-kommissionen lade fram var visserligen inte särskilt konkret. Det som man föreslår är en tidsram, men inom ungefär tolv veckor kommer ett riktigt förslag.

Minimilöner låter bra på pappret. Att det ska vara olagligt att tjäna under en viss summa. Verkligheten står däremot i stark kontrast till detta. I stället är minimilön, i den omfattning som diskuteras, ett stort hot mot både europeisk konkurrenskraft och den svenska arbetsmarknaden.

"Lugnande ord duger inte"

I grund och botten är det för att all inblandning av EU på det lönepolitiska området allvarligt stör det svenska kollektivavtalssystemet.

Vi i Sverige får goda betyg vad gäller rättigheter för våra arbetstagare, i mångt och mycket tack vare en lång historia av att arbetsmarknadens parter oftast är lösningsorienterade. Skulle EU däremot börja reglera arbetsmarknadsområdet så skulle detta kraftigt försämras.

EU är helt enkelt en dålig instans för att bestämma lönen för vanligt folk. Tvärtom så bör dessa beslut bestämmas så nära den berörda som möjligt. EU-kommissionens lugnande ord duger inte. Det hade kunnat stanna vid en rekommendation till medlemsländerna, men allt talar för att det blir ett direktiv – alltså en konkret lagstiftning.

Ger inte önskad effekt

Att vilja få bort fattigdom är så klart något bra. Alla människor förtjänar ett värdigt liv. Och problemet med fattigdom, även bland människor som har arbete, är på riktigt. I länder som Rumänien och Grekland bedöms fler än var tionde arbetare leva i fattigdom, alltså trots det att de har ett jobb och trots att de har en nationell minimilön.

Faktum är att 22 av EU:s medlemsländer har en lagstadgad minimilön. Undantagen är Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Cypern och Italien. Det om något är beviset på att en minimilön inte ger den effekt man vill ha. Hur mycket man än skulle vilja så är det i princip omöjligt att lagstifta bort fattigdom. Att EU skulle vara rätt instans är ännu mer felaktigt.

Skulle minska lönen

I det som har diskuterats så skulle nivån för den föreslagna minimilönen bli 60 procent av ett lands medianlön. Ser vi på det för svensk del så skulle minimilönen bli omkring 18 500 kronor i månaden. Det är en siffra som är lägre än vad allra flesta kollektivavtalen i dag garanterar. Effekten av det här är att kollektivavtalens roll i det svenska samhället skulle förstöras och det finns även ett reellt hot att de svenska lönerna, på ett generellt plan, skulle minska.

S och MP

Som den enda ordinarie ledamoten i EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott lovar jag att göra allt jag kan för att försvara svensk lönebildning och jag kommer även fortsatt att stå upp för den fina svenska traditionen att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans hittar lösningar för arbetsmarknaden. Detsamma kan inte sägas för partier som Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Partier som gladeligen ser att EU reglerar välfärdsfrågor.

Forrige artikel Gd: Lagstiftade minimilöner påverkas av uppgörelser i politiken Gd: Lagstiftade minimilöner påverkas av uppgörelser i politiken Næste artikel Debatt: Bryt normen om pensionsåldern Debatt: Bryt normen om pensionsåldern
Så kan svenska bidragssystem rädda arbetslösa under coronakrisen

Så kan svenska bidragssystem rädda arbetslösa under coronakrisen

SKYDDSNÄT. Vid massarbetslöshet är a-kassa mer flexibelt än socialtjänstens försörjningsbidrag, enligt Tomas Eriksson på Sveriges a-kassor. Coronakrisens näringslivssamordnare Anders Ferbe tror på utbildning och att mjuka upp reglerna för studiestödet och aktivitetsersättning. 

Gotland förlorade strid om att få EU:s nya omställningsstöd

Gotland förlorade strid om att få EU:s nya omställningsstöd

INDUSTRI. Regeringen tog under torsdagen ställning till hur de vill se att EU:s nya fond för en rättvis klimatomställning används i Sverige. Övre Norrland och stålindustrin var utpekade av EU-kommissionen. Men andra kandidater ansåg sig också berättigade.