Debatt

"Höstens budgetproposition kommer vara viktigare än på länge"

DEBATT. Många viktiga reformer för ökad konkurrenskraft och klimatomställning behöver påbörjas snarast. Men det måste ske utan att slå undan benen för företag och näringsliv i jakten på finansiering, skriver Paulo Silva och Mattias Keresztesi.

Paulo Silva och Mattias Keresztesi menar att höstens budget behöver ha fokus på att rusta Sverige bättre för den inbromsning av ekonomin som verkar vara på väg.
Paulo Silva och Mattias Keresztesi menar att höstens budget behöver ha fokus på att rusta Sverige bättre för den inbromsning av ekonomin som verkar vara på väg.Foto: New republic
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Paulo Silva
Tidigare stabschef i Miljöpartiet, partner och seniorrådgivare, New republic
Mattias Keresztesi
Tidigare policychef för Moderaterna, seniorrådgivare, New republic

 

I dag lämnar regeringen budgetpropositionen för 2020 till Sveriges riksdag. Det sker i ett läge som präglas av en allt större osäkerhet. Svensk ekonomi saktar in.

Konjunkturinstitutet, KI, presenterade nyligen en uppdatering av konjunkturbilden i Sverige. Det är inte alltför upplyftande läsning. KI konstaterar bland annat att svensk BNP minskade oväntat det andra kvartalet i år. Sysselsättningen minskade för andra kvartalet i rad och myndigheten slår fast att ”det nu är tydligt att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas”.

Även i tillverkningsindustrin har stämningsläget försämrats den senaste tiden och exportorderingången förväntas minska. Till detta kommer en betydande internationell osäkerhet med bland annat brexit och spända handelsrelationer mellan USA och Kina.

Tuffare tider väntar

Att företag finns kvar i Sverige och blir attraktiva att investera i stärker på sikt både sysselsättning och konkurrenskraft.

Paulo Silva och Mattias Keresztesi
New republic

För ett litet, exportberoende land som Sverige ställer läget höga krav på välavvägda politiska beslut och prioriteringar. Höstens budgetproposition kommer därför att vara viktigare än på länge. Både vad avser konkret reforminnehåll, men även kring vilka signaler regeringen väljer att sända mer långsiktigt.

En sak är nämligen säker: För att Sverige ska komma starkare ur de tuffare tider som väntar, så kommer landets företag och entreprenörer att vara helt centrala.

Attraktivt att driva företag 

Flera av de reformer som skisserats i januariavtalet är vällovliga och kan, rätt utformade, bidra till stärkt konkurrenskraft och minskad klimatpåverkan. Men tidshorisonten är lång.

Omfattande utredningar, remissrundor och förhandlingar om konkret genomförande innebär att det kommer att dröja innan angelägna reformer genomförs.

Förbättrade regler för fåmansbolag och personaloptioner kan göra att det blir ännu mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Att företag finns kvar i Sverige och blir attraktiva att investera i stärker på sikt både sysselsättning och konkurrenskraft.

Valfrihet som central del

Samtidigt behöver finansdepartementet säkra finansiering för kommande satsningar. Frestelsen att hitta pengar genom nya pålagor på landets företagare och näringsliv riskerar att bli stor.

Vi har redan sett oroväckande tecken, till exempel med den vårdmoms som infördes i juli i år och som slår särskilt hårt mot mindre vårdgivare. Det går rakt emot januariavtalets ambitioner om bättre villkor för företagande och entreprenörer, och att valfrihet ska vara en central del av den svenska välfärds-modellen.

En politik som kan stödja

Klimatförändringarna slår hårt mot stora delar av världen och kan utlösa en global ekonomisk kris. Samtidigt rymmer svaret på vad som behöver göras stora möjligheter för det svenska näringslivet att bidra till global klimatnytta.

Det finns en stark efterfrågan på resurseffektiva, digitala och hållbara tjänster och produkter – och där är svenska företag väl positionerade. I Sverige krävs stora ansträngningar för att på sikt få till en klimatneutral industri- och transportsektor. Det kräver en politik som på allvar kan stödja en sådan utveckling, även bortom industriklivet och klimatklivet, som hittills varit viktiga styrmedel för regeringen på detta område.

”Green new deal”

Alla nya regler och skatter på klimatområdet kan inte enbart riktas mot den svenska marknaden. Sverige behöver driva en stark agenda för minskade utsläpp internationellt. Även EU behöver användas mycket mer aktivt i klimatarbetet och goda förutsättningar finns nu när ”Green new deal” är ett område som den nya kommissionen prioriterar högt och där det redan finns ett åtagande att leverera ett program för de första hundra dagarna efter att den tillträtt.

Varandras förutsättning

Höstens budget behöver ha fokus på att rusta Sverige bättre för den inbromsning av ekonomin som verkar vara på väg. Om vi ska komma ur de tuffare tider som väntar så kommer bättre villkor för landets företag och entreprenörer att vara en avgörande del.

Utsläppen kan minskas och konkurrenskraften för företagen stärkas. Men det kräver en ökad politisk insikt om att tillväxt och klimat- och miljöfrämjande åtgärder inte står i motsats till varandra. Tvärtom är de, med rätt utformade reformer, varandras förutsättning.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00