"Samhället måste ta ett större ansvar för ungas psykiska ohälsa"

Av: Benjamin Dousa
förbundsordförande, Moderata ungdomsförbundet, Muf

Det är allt fler unga som lider av depression och ångest. Självskadebeteende präglar i dag alldeles för många människors vardag och allt mer läkemedel skrivs ut. Psykisk ohälsa kommer år 2030 vara den vanligaste orsaken till sjukskrivning och därför har alla politiska ungdomsförbund ett förpliktigat ansvar för framtiden.

Enligt en rapport från Stadsmissionen löper nyanlända med trauman, barn till missbrukare, barn till föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och elever med långvarig skolfrånvaro störst risk att bli sjuka. Sedan början av 1990-talet har den psykiska ohälsan bland unga mer än fördubblats. Det är ett stort samhällsproblem som kräver än mer uppmärksamhet.

Varannan skola brister

Det är oerhört alarmerande att varannan skola brister i det förebyggande elevhälsoarbetet enligt Skolinspektionens granskning. Tusentals barn far illa för att barn- och ungdomspsykiatrin inte håller måttet. I dag måste man vara väldigt frisk för att vara sjuk i Sverige. Så kan det inte få fortsätta vara.

Valfriheten i välfärden borde försvaras och byggas ut. Betalar vi världens högsta skatter ska man också kunna förvänta sig vård i världsklass – när den behövs. Det får vi inte idag. Eftersom ångesten kan krypa sig in när som helst på dygnet får inte vården vara längre bort än ett telefonsamtal.

Patientmakt viktigt

Psykiatrin ska ha samma krav och möjligheter som all annan hälso- och sjukvård. Inom vården finns en grundprincip att patienten ska få vara med och påverka sin behandling. Det här är särskilt viktigt vid psykiatriska behandlingar. Forskning visar att relationen mellan patient och behandlare är det mest avgörande för resultatet av behandlingen. Patientmakten borde vara en självklarhet också inom psykiatrin, därför är det särskilt viktigt med en mångfald av aktörer.

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniker ska få drivas av såväl privata som offentliga aktörer. Då kan vården i ännu större utsträckning anpassas efter den som är sjuk. För personer som är psykiskt sjuka kan valfrihet vara helt avgörande faktor för att bli frisk.

LÄS OCKSÅ: Altinget inleder debatt om ungas psykiska ohälsa

Skolhälsovården behöver tydliga regler

Skolhälsovården är inte jämlik i Sverige. Från att det tidigare fanns tydliga direktiv, är det i dag upp till respektive skola vilken hälsovård eleverna har tillgång till. Elevhälsa kan innebära allt från specialpedagog till kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare – allt är upp till rektorn och inget tydligt regelverk styr detta.

Dagens system innebär i praktiken att en rektor, som är ansvarig för skolan och elevhälsan, även löser medicinska frågor fast utan att ha en medicinsk utbildning. Skolor måste ha tydliga rutiner för att tidigt uppmärksamma barn och unga i riskzonen. Men samtidigt är undervisning skolans huvudsakliga uppdrag, medan vården ska vårda. Därför måste ansvaret för psykiatrin vara skilt från skolan.

Samhället måste ta mer ansvar

Psykisk ohälsa är ingen enkel fråga. Det som är säkert är att långsiktiga konsekvenser drabba både individ och samhället i stort. Samhället måste ta ett större ansvar för ungas välmående och framtid.