Prenumerera
Annons
Debatt

Bibliotekschefer: Studenters tillgång till kurslitteratur hotas

För studenter med en läsnedsättning har talböcker länge varit avgörande för att kunna studera på lika villkor, skriver debattörerna. 
För studenter med en läsnedsättning har talböcker länge varit avgörande för att kunna studera på lika villkor, skriver debattörerna. Foto: Martina Holmberg/TT/Henrik Montgomery/TT
24 april 2026 kl. 04:00

S

Se undertecknarna i rutan

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Lotta Janson
Bibliotekschef Södertörns högskola
Sara Kjellberg
Bibliotekschef Malmö universitet
Miriam Nauri
Överbibliotekarie Karolinska institutets bibliotek
Eva Nordgren
Bibliotekschef Högskolan Dalarna
Lotta Gustafsson
Bibliotekschef Linnéuniversitet
Hanna Gadd
Bibliotekschef Högskolan Väst
Gunilla Sundström
Bibliotekschef Mälardalens universitet
Wilhelm Widmark
Överbibliotekarie Stockholms universitet
Anna Kågedal
Bibliotekschef Handelshögskolan
Anneli Friberg
Bibliotekschef Mittuniversitet
Hanna Wilhelmsson
Bibliotekschef Högskolan i Halmstad
Ann Tobin
Bibliotekschef Högskolan i Kristianstad
Ulrica Elfgren
Tillförordnad bibliotekschef Örebro universitet
Linda Vidlund
Överbibliotekarie SLU
Lotta Haglund
Bibliotekschef Gymnastik och Idrottshögskolan
Morgan Palmqvist
Överbibliotekarie Göteborgs universitet
Jan Hjalmarsson
Bibliotekschef Försvarshögskolan
Jörg Pareigis
Bibliotekschef Karlstad universitet
Kristoffer Palage
Bibliotekschef Luleå tekniska universitet
Malin Josefsson
Överbibliotekarie Umeå universitet
Mattias Lorentzi
Bibliotekschef Högskolan i Jönköping
Ann-Sofie Axelsson
Bibliotekschef Chalmers tekniska högskola
Maria Haglund
Överbibliotekarie KTH
David Lawrence
Överbibliotekarie Linköpings universitet
Håkan Carlsson
Överbibliotekarie Lunds universitet

EU:s nya tillgänglighetsdirektiv ska säkerställa likvärdig tillgång till e-böcker för alla, oavsett om man läser med ögonen eller lyssnar. Det är en viktig reform för studenter med läsnedsättning. Bibliotek vid Sveriges universitet och högskolor kan numera köpa e-böcker för utlån. Det är bra men tyvärr är priserna uppemot åtta gånger så dyra som för en tryckt bok. I praktiken betyder det att pengarna inte räcker och att tillgången på kurslitteratur minskar för alla studenter.

Alla e-böcker ska vara universellt tillgängliga

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och Statistiska Centralbyrån (SCB) har nyligen redovisat sina regeringsuppdrag om studenters användning av kurslitteratur och läsning. SCB:s kartläggning visar att både lärare och studenter upplever att läs- och skrivförmågan har förändrats.

UKÄ:s rapport visar att studenter läser kurslitteratur i minskad utsträckning och tar till sig kunskap på andra sätt. Det syns inte några tecken på försämrad läsförståelse eller genomströmning i högre utbildning. Frågan är komplex. Regeringen har samtidigt gett universitet och högskolor i uppdrag att redovisa hur man arbetar för att öka tillgången till kurslitteratur.

UKÄ:s rapport visar att studenter läser kurslitteratur i minskad utsträckning och tar till sig kunskap på andra sätt

I bibliotekslagen framgår att alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning. För studenter med en läsnedsättning har talböcker länge varit avgörande för att kunna studera på lika villkor. Talböcker har producerats av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

Det nya tillgänglighetsdirektivet innebär att alla e-böcker ska vara universellt tillgängliga. Finns en sådan e-bok på marknaden kommer MTM inte längre att producera talböcker av kurslitteratur. I stället uppmanas studenter och lärosätesbiblioteken att köpa eller låna dessa e-böcker.

E-böcker är åtta gånger dyrare

Ambitionen är god. För studenter med läsnedsättning ska det innebära ökade möjligheter att ta del av kurslitteratur på lika villkor.

Men i kombination med hur e-böcker i dag produceras, prissätts och distribueras uppstår en målkonflikt där ett regelverk riskerar att begränsa tillgången. Denna målkonflikt är inte unik för högskolesektorn. Även för folkbiblioteken har det identifierats ett behov av nationella lösningar för digitala böcker.

E-böcker är uppåt åtta gånger dyrare än tryckta böcker, samtidigt som de ofta omfattas av utlåningsbegränsningar som innebär att endast en student åt gången kan använda dem.

Om biblioteken förväntas ta över ansvaret för att säkerställa att studenter med behov har tillgänglighetsanpassade böcker hamnar de i en ekonomiskt ohållbar situation. De höga kostnaderna riskerar att påverka alla studenters tillgång till kurslitteratur i negativ riktning.

Se över prissättningen

Konsekvenserna riskerar att bli allvarliga. När mer resurser binds upp i dyra e-bokslicenser, minskar den samlade tillgången till kurslitteratur. Skillnader i studieförutsättningar förstärks i ett system där tillgången till litteratur redan varierar. Ambitionen med tillgänglighetsdirektivet är att öka tillgången till litteratur. Men med nuvarande affärsmodeller riskerar resultatet att bli det motsatta.

Lärosätesbiblioteken utgör en viktig del i infrastrukturen och bidrar varje dag till att studenter får tillgång till kurslitteratur. Vi kan och vill fortsätta bidra till detta. Men för att det ska vara möjligt behövs en skyndsam översyn av prissättning, licensmodeller och ansvarsfördelning för e-böcker så att alla studenter har rimlig tillgång till nödvändig kurslitteratur.

Artikeln är skriven av

S

Svenska bibliotekschefer

Se undertecknarna i rutan

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2026