EU borde låta Sverige slopa skatten på bioolja

EU har förlängt Sveriges godkännande att skattebefria rena och höginblandade biodrivmedel efter 2026. Det är positivt och välkommet. Det skapar stabilitet för klimatomställningen och förutsägbara spelregler för aktörer som bidrar till minskade utsläpp i transportsektorn. Men för att energipolitiken ska vara sammanhängande, och för att Sverige ska nå klimatmålen, krävs att regeringen även ansöker om skattebefrielse för biooljor som används inom fjärr- och kraftvärmen. 

En klimatskadlig skatt

Sedan den 1 januari 2021 beskattas bioolja för uppvärmning med full energi- och koldioxidskatt, som om den vore fossil. Konsekvenserna har varit direkt kontraproduktiva. Bioolja blir därmed mycket dyrare än användningen av fossil eldningsolja för samma ändamål.  Aktuella leveranspriser visar att HVO‑baserad bioolja i dag är dyrare än fossil eldningsolja före skatt, trots sin låga klimatpåverkan. RME-bioolja har lägre pris men blir med skatt även den flera tusen kronor dyrare per kubikmeter än fossil olja.  

Av rena kostnadsskäl har fjärrvärmeföretag därför tvingats återgå till fossila bränslen, särskilt i spets- och reservanläggningar. Resultatet blir ökade utsläpp, trots att resurseffektiva och fossilfria alternativ finns tillgängliga. Beskattningen motverkar därmed både klimatpolitiken och den långsiktiga inriktningen mot en fossilfri uppvärmningssektor. 

Situationen har dessutom blivit mer akut sedan den 1 januari 2026. Då uteslöts cirka 450 fjärrvärmeanläggningar ur EU:s utsläppshandelssystem ETS1 och dessa har sedan årsskiftet därför belastats med full koldioxidskatt när de använder skattepliktiga biooljor.  Det försvårar och fördyrar den sista etappen i utfasningen av fossil olja och skapar osäkerhet kring investeringar som redan beslutats eller påbörjats. 

Energisystemets omställning försvåras

I ett pressmeddelande framhåller regeringen behovet av att minska utsläppen och skapa långsiktiga villkor för producenter och användare av biodrivmedel. Den logiken bör även omfatta biooljor baserade på rest, avfalls- och biomassaprodukter, såsom RME, UCOME och HVO, när de används som bränsle i fjärr- och kraftvärmen. Skillnaden mellan biodrivmedel i transportsektorn och bioolja i energisystemet handlar inte om klimatnytta, utan om användningsområde. Att i ena fallet skattebefria och i det andra beskatta, leder till en inkonsekvent styrning som försvårar omställningen i hela energisystemet. 

När bioolja beskattas försämras fjärrvärmens möjlighet att bidra till effektbalansen i elsystemet 

Bioolja fyller också en viktig funktion ur ett elsystemperspektiv. Kraftvärmen bidrar med planerbar elproduktion och är särskilt viktig under kalla perioder med hög belastning. Regeringen har själv pekat på behovet av att stärka elproduktionen och särskilt lyft fram kraftvärmen för att möta den tilltagande energikrisen som följer av att Hormuz-sundet blockerats. 

Inför en långsiktig skattebefrielse för bioolja

När bioolja beskattas försämras fjärrvärmens möjlighet att bidra till effektbalansen i elsystemet. Det försvagar energisystemets robusthet  i ett läge där elektrifieringen accelererar och kraven  på både leveranssäkerhet och minskade utsläpp ökar. 

Energiföretagen anser att regeringen skyndsamt bör anmäla skattebefrielse för bioolja till EU‑kommissionen, på samma sätt som redan har gjorts för biodrivmedel. Skattebefrielsen bör vara långsiktig och gälla minst till 2032, i linje med omställningshorisonterna i energisystemet och inom ramen för EU:s statsstödsregler.  

EU-kommissionens beslut om biodrivmedel är ett steg i rätt riktning. Genom att även omfatta bioolja kan politiken bli mer sammanhängande och säkerställa att klimatmål, försörjningstrygghet och ett kostnadseffektivt energisystem inte ställs mot varandra. Åtgärden finns dessutom redan i regeringens utpekade prioriteringar inom ramen för Tidöavtalet – det borde vara en given punkt att pricka av innan mandatperiodens slut.