Vem ska bestämma i frågan om anpassad grundskola?

Kritiken mot den moderatledda regeringen har duggat tätt sedan tillträdet. Något man inte kan kritisera regeringen för är takten på utredningar. Det pågår just nu 17 utredningar på utbildningsdepartementet. Den senaste i raden rör förbättrad elevhälsa vilket är välkommet eftersom elevhälsan, precis som mycket annat i skolans värld, är oreglerad. Det saknas regler för hur elevhälsan ska vara dimensionerad sett till antalet elever den ansvarar för. 

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar kommer inte klara grundskolans kunskapskrav oavsett hur mycket föräldrarna önskar det. 

Utredningens direktiv innehåller många viktiga delar, såsom att se över regelverket kring extra anpassningar och särskilt stöd, placering av elever i särskilda undervisningsgrupper och att specialpedagoger och speciallärare ska tillhöra lärarkollektivet, snarare än elevhälsan. Utredningen ska titta på frågan om elevhälsans dimensionering och hur balansen ska se ut mellan förebyggande och åtgärdande arbete.

Konsulter berättar för lärare hur de ska jobba

Jag tillhör dem som länge varit kritisk till att det har vuxit fram en form av specialpedagogiska konsulter som ska berätta för lärarna hur de ska arbeta. Det verkar finnas många som är av uppfattningen att det är lärarna, och inte eleverna som är i behov av särskilt stöd.

Utredningens direktiv beskriver mycket förtjänstfullt att lärare inte kan anpassa undervisningen för varje elev och att regelverket kring anpassningar måste förändras. Om extra anpassningar ersätts med färdighetsträning kommer vi att rädda många elever från skolmisslyckanden.

Frågan om anpassad grundskola saknas

Det finns dock en fråga som jag saknar i direktivet. Regeringen har utelämnat frågan som rör mottagande i anpassad grundskola, det som tidigare hette grundsärskola.

Det är en skolform som är en rättighet för elever med fastställd intellektuell funktionsnedsättning, IF. Anpassad grundskola är en rättighet för elever men med nuvarande lagstiftning är elevens rätt till en anpassad skolgång villkorad. För ett mottagande måste föräldrarna ge sitt medgivande.

Föräldrarna kan alltid säga nej

Innan en elev blir mottagen i anpassad grundskola fastställer en skolpsykolog diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara lindrig, medelsvår eller svår IF.

Specialpedagog och lärare gör en pedagogisk bedömning, skolläkare en medicinsk och kurator en social bedömning. Det är ett team av läkare, kurator, specialpedagog, och psykolog som beslutar om mottagande. Det är alltså åtta olika personer som rekommenderar anpassad grundskola. Trots det kan föräldrarna säga nej.

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar kommer inte klara grundskolans kunskapskrav oavsett hur mycket föräldrarna önskar det. Även om föräldrar känner skam eller om de av andra anledningar inte vill att deras barn ska gå i anpassad grundskola måste beslutet om vilken läroplan eleverna ska följa ligga på professionen.

Vem ska ha makten

Med nuvarande lagstiftning kan elever med intellektuell funktionsnedsättning studera i en vanlig grundskoleklass samtidigt som den följer läroplanen för anpassad grundskola. Det är ofta elever med lindrig IF som klarar av det. Även det måste föräldrarna ge medgivande till.

Det är en avvägning hur mycket makt som föräldrar ska ha över sina barns skolgång och hur mycket skolans professioner ska få bestämma. Det sitter just i detta nu elever i grundskoleklasser som har rätt att studera efter anpassad grundskolas läroplan, men där föräldrarna sätter sig på tvären. Många av dem kommer lämna grundskolan utan några betyg.

Regeringen borde ge tilläggsdirektiv

Regeringen måste sätta ner foten i frågan om elevers rätt till en fungerande skolgång. Att studera i anpassad grundskola ska inte vara avhängigt föräldrarnas medgivande.

Det vore önskvärt med ett tilläggsdirektiv för att även titta på den här frågan.