Kry: Nytänkande är nyckeln till bättre psykisk vård

DEBATT. Vården vid psykisk ohälsa är otillräcklig och satsningarna på förbättring är bristfälliga. För att hitta en lösning krävs nytänkande åtgärder, skriver Martin Forster och Jesper Enander, ansvariga psykologer vid digitala vårdföretaget Kry.

Martin Forster
Ansvarig barnpsykolog, Kry
Jesper Enander
Chefspsykolog, Kry 
 

Att vården generellt måste förändras är ett faktum, i synnerhet vården vid psykisk ohälsa. Mer av samma räcker inte. Vi vet att tidiga insatser vid psykisk ohälsa är avgörande för ett snabbt tillfrisknande och här fyller den digitala vården en funktion som tidigare saknats.

När första linjens psykiatri är digital möjliggörs tidiga och snabba vårdinsatser vilket kan förebygga tyngre psykisk ohälsa och spara samhället miljarder kronor.

SKL vill stoppa

Tack vare den digitala vårdens nationella kapacitet kan den också komplettera och stötta alla de vårdcentraler över hela landet som i dag saknar psykolog. Trots den positiva utvecklingen vill politiker i Sveriges kommuner och landsting (SKL) dra i handbromsen för en tillgänglig och förstärkt digital vård vid psykisk ohälsa. 

Ett växande problem

De senaste åren har rapporter om ökad förekomst av psykisk ohälsa hos barn och unga duggat tätt. Likaså rapporter om att vårdens resurser inte räcker till, som till exempel tas upp i en aktuell debattartikel från chefer inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) över hela landet. Det finns också tydliga regionala skillnader i tillgången till vård, vilket exempelvis syns i SKL:s statistik över kötider till BUP och första linjens psykiatri.

Mer pengar räcker inte

Följdriktigt satsar regeringen nästan en halv miljard kronor på psykiatrin i årets budget. Hälso- och sjukvårdsminister Lena Hallengren har också pekat ut barn och ungas psykiska ohälsa som ett särskilt prioriterat område och lovat att köerna till vården ska försvinna för denna grupp.

Detta är lovvärt, men en snabb tillbakablick ger anledning att vara mindre hoppfull. I samma takt som rapporterna om den växande psykiska ohälsan har släppts, har de statliga satsningarna på mer resurser till psykiatri, primärvård och elevhälsa avlöst varandra. Både ohälsan och köerna har alltså växt, trots att vården kontinuerligt har fått mer resurser.

Nytänkande åtgärder krävs

En tydlig indikation på det är Socialstyrelsens senaste rapport om vård inom BUP, där det framgår att antalet barn och unga som vårdats för ångest och depression har fördubblats mellan 2010 och 2016. De flesta, inklusive ansvarig minister, är därför överens om att det inte räcker med att enbart ge mer resurser till BUP. 

Så långt är vi överens med ansvariga politiker – första linjens psykiatri måste förstärkas. I dag varierar tillgången till första linjens vård från noll till godtagbar mellan regionerna. Det är inte acceptabelt. Vi tror inte heller att enbart mer resurser till ett dysfunktionellt system kommer att lösa problemet. Det krävs andra nytänkande åtgärder, både inom och utom sjukvården, för att få bukt med ett komplext problem som psykisk ohälsa. 

En samhällskostnad

Ett bra exempel på nytänkande är den pågående utvecklingen av digital vård för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. För just detta problem lämpar sig digital vård särskilt väl, eftersom tekniken medför att flera stora hinder för jämlik och snabb hjälp faktiskt kan övervinnas. Dessutom till en betydligt lägre samhällskostnad än om motsvarande investeringar gjorts i den traditionella vården.

Stigmat som omger psykisk ohälsa är fortfarande ett hinder för att söka vård. Med digital vård blir steget till första kontakten lättare. För barn och ungdomar kan det i synnerhet kännas enklare att ta kontakt via mobil jämfört med att behöva kontakta traditionell vård för en telefontid och sätta sig i ett väntrum för att vänta på ett första möte. Därefter eventuellt ytterligare få vänta, ibland flera veckor eller månader, innan den första psykologkontakten inleds. 

Stor potential

Digital vård kommer inte ensamt att vända utvecklingen av psykisk ohälsa, men den har potential att lösa många av de problem som i dag hindrar barn och unga från att över huvud taget komma i kontakt med vården. Det är en lösning som både ökar tillgängligheten till vården och möjliggör proaktiva insatser för psykisk ohälsa.

Politiker tar fel beslut

Mot bakgrund av det är det anmärkningsvärt att riktade satsningar för att stärka tillgången till digitala vårdalternativ ofta lyser med sin frånvaro.

Tvärtom ser vi nu att politiker tar beslut som riskerar motverka tillgängligheten, i och med en eventuell sänkning av den nationella ersättningen för digitala vårdkontakter med psykolog. Resultatet av ett sådant beslut kan bli motsatsen till vad vi alla vill, nämligen sämre tillgång till psykologisk behandling för barn- och ungdomar i hela landet. 

Vi vill därför fråga våra politiker: Hur går löften om ökad tillgänglighet och satsningar på första linjens vård av psykisk ohälsa ihop med en minskad tillgång till digitala vårdalternativ? 

Forrige artikel MP: Nu måste BUP bli köfri MP: Nu måste BUP bli köfri Næste artikel Psykologförbundet: Tre fokusområden som bryter utvecklingen Psykologförbundet: Tre fokusområden som bryter utvecklingen