Här är årets mest lästa debatter på Altinget Vård och Hälsa

Dyra läkemedel, sjuksköterskebrist och upprop från vårdpersonal. Här är några av årets mest lästa debatter på Altinget Vård och Hälsa.

Foto: Mikael Fritzon/TT

110 logopeder: Bygg språkkravsdebatten på fakta

Det är önskvärt att barn exponeras tidigt för det språk som talas av majoriteten i samhället - i det här fallet svenska, och att exponeringen har god kvalitet. Men att med tvång sätta barn i en förskola med få resurser kommer dock inte att lösa problemet.

Det skrev 110 logopeder i ett upprop.

I vårt yrke ingår att förebygga, utreda och behandla olika sorters svårigheter kopplade till bland annat språk, tal och kommunikation. Även om denna text är en kommentar till den politiska debatten så tar vi inte partipolitisk ställning. Vi har olika värderingar och olika syn på hur samhälle, vård, och skola bör drivas. Det som förenar oss är viljan att hjälpa våra patienter och deras anhöriga. Förhoppningsvis kan vi bidra till en mindre polariserad debatt baserad på fakta.

”Hur många larmrapporter ska behövas innan bristen på sjuksköterskor tas på allvar?”  

Så gott som dagligen rapporteras det om brist på vårdplatser, för få intensivvårdsplatser och växande vårdköer. Ett flertal studier och granskningar, däribland Coronakommissionen, visar dessutom på en ojämlik tillgång till hälso- och sjukvård i landet. Allt detta är till följd av otillräcklig tillgång på sjuksköterskekompetens och innebär negativa konsekvenser för personer i behov av vård. Hur många larmrapporter ska behövas innan bristen på sjuksköterskor tas på allvar?

Det skrev Oili Dahl, ordförande Svensk sjuksköterskeförening, och Sandra Månsson, sakkunnig Svensk sjuksköterskeförening.

Så hur kan trenden vändas? Vi föreslår att man använder den kunskap som finns om hur arbetslivet ter sig för både nya och erfarna sjuksköterskor. Denna kunskap bör ligga till grund för hur hälso- och sjukvårdsorganisationer agerar för att skapa ett hållbart yrkesliv för sjuksköterskor.”

Oili Dahl fortsätter:

”Det finns med andra ord karta och kompass att använda för att attrahera och behålla sjuksköterskor, vem vågar vara först?”

SKR:s roll är en ad hoc-korporativism utan demokratiskt ansvar

Jakob Heidbrink, docent i civilrätt kritiserar SKR:s transparens och roll i myndighetssverige.

Frågar man hur SKR kan binda regionerna, sägs regionerna binda sig själva genom att agera så som SKR utan uppdrag har lovat staten att de ska göra. Något beslut om att följa överenskommelsen fattas inte, utan det bara blir så och man beslutar i stället om att ”söka statsbidrag” – alltså om att ta betalt enligt överenskommelsen. Någon diskussion förekommer inte, utom på kansliet hos SKR. Väljaren är inte med.

Han fortsätter: 

SKR:s roll i nuvarande förvaltningsmodell utgör med andra ord ad hoc-korporativism utan demokratiskt ansvar. SKR lovar staten vad kommuner eller regioner ska göra, staten slipper bry sig om variationer mellan kommuner och regioner och de valda församlingarna behöver inte bry sina små huvuden med saker de inte förstår.

Digitala demensutredningar ökar kvaliteten och sparar onödigt lidande

Oili Dahl på Svensk sjuksköterskeförening argumenterar för fler digitala demensutredningar.

I Sverige har omkring 200 000 personer en kognitiv sjukdom, varav cirka 150 000 lever med demens, till en kostnad överstigande 60 miljarder kronor. Den åldrande befolkningen gör den kommande ökningen av kognitiva sjukdomar till en av vår tids största samhällsutmaningar då antalet personer med demens beräknas fördubblas under de kommande 30 åren.

Kognitiva sjukdomar hör till de kostsammaste diagnoserna för samhället, både per drabbad person och totalt sett. De är dyrare än både cancerdiagnoser och hjärtkärlsjukdomar. De största konsekvenserna vid kognitiva sjukdomar uppkommer i livets slutskede med stort vård- och omsorgsbehov och påverkan på livskvalitet för både den drabbade och anhöriga. Det innebär att vinsten av preventiva och sjukdomsmodifierande insatser vid tidig kognitiv svikt kan ge stora vinster genom att öka livskvalitet och minska kostnaderna.

Professor: TLV har fel om läkemedel mot cystisk fibros

Gunnar C Hansson, läkare och professor i medicin vid Göteborgs universitet, kritiserar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för att prioritera låga kostnader före minskat lidande hos patienter, inte minst patienter med cystisk fibros.

TLV ska ta hänsyn till ett läkemedels hela livscykel, men eftersom man inte vill räkna med att patenten går ut, så missgynnar man sjukdomar som fodrar livslång behandling. Enligt TLV kan högre pris bara accepteras om det är färre än 40 patienter och det är för många med 500. TLV tar inte heller hänsyn till att tidig behandling med Kaftrio ger ett långt friskt liv, så att patienter med cystisk fibros kan arbeta, betala skatt och inte belasta socialförsäkringen trots att Riksrevisionen påpekat denna anomali. Enkla samhällsekonomiska beräkningar visar att en tidigt insatt behandling ger samhället tillbaka mer pengar än vad Kaftrio kostar.

TLV:s chefekonom visar stolt att Sverige har bland de lägsta läkemedelskostnaderna per capita i Europa med en sjunkande trend. Självklart är TLV:s chefekonom stolt över detta, men detta är ju till priset av mycket lidande, förkortade liv, och har man oturen att vara född med CF i Sverige så sviker ”välfärdslandet” när det äntligen finns botande läkemedel.

Nämnda personer

Oili Dahl

Ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Johan Pehrson

Partiledare Liberalerna, arbetsmarknads- och integrationsminister
Jur. kand. (Uppsala uni., 1996)

Lena Hallengren

Gruppledare Socialdemokraterna
Lärare (Högskolan i Kalmar 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024