Debatt

110 logopeder: Bygg språkkravsdebatten på fakta

Det är önskvärt att barn exponeras tidigt för det språk som talas av majoriteten i samhället - i det här fallet svenska, och att exponeringen har god kvalitet. Men att med tvång sätta barn i en förskola med få resurser kommer dock inte att lösa problemet. Det skriver 110 logopeder.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson har föreslagit språktest för tvååringar.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson har föreslagit språktest för tvååringar.Foto: Adam Ihse/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi som står bakom den här texten är logopeder.

I vårt yrke ingår att förebygga, utreda och behandla olika sorters svårigheter kopplade till bland annat språk, tal och kommunikation. Även om denna text är en kommentar till den politiska debatten så tar vi inte partipolitisk ställning. Vi har olika värderingar och olika syn på hur samhälle, vård, och skola bör drivas. Det som förenar oss är viljan att hjälpa våra patienter och deras anhöriga. Förhoppningsvis kan vi bidra till en mindre polariserad debatt baserad på fakta. 

Det finns olika anledningar till att vissa barn inte har en typisk språkutveckling, men flerspråkighet är aldrig en av dessa. Flerspråkiga barn börjar inte tala senare än andra barn och fungerar inte heller sämre språkligt. Tvärtom vet vi i dag att flerspråkighet i sig är positivt för barnets språkutveckling. Men vi vet också att barn som inte exponeras tillräckligt mycket för ett specifikt språk kommer ha svårt att ta till sig skolundervisning i detta språk, vilket innebär ökad risk att hamna snett i livet. Så hur kan vi hjälpa så många barn som möjligt att utveckla den språkliga kompetens de behöver för att klara skolan?

Debattörer efterlyser metoder för att få en snabbare utveckling i andraspråket svenska, men ordet modersmål nämns sällan, trots att språken samverkar och stöttar varandra.

Barns språk utvecklas bäst av att föräldrar talar det språk de behärskar bäst med barnet. Vi vet också att elever som fått modersmålsundervisning utvecklas bättre akademiskt. Att försöka påverka föräldrar att tala svenska istället för sitt modersmål med sina barn och att ta bort modersmålsundervisning från skolan är därför inga bra lösningar. I debatten lyfts ofta att flerspråkiga barn har ett svagt ordförråd. Man åsyftar då det svenska ordförrådet, men flerspråkiga barn distribuerar sitt ordförråd över två eller flera språk. Ordförråden ser inte likadana ut eftersom de används i olika sammanhang, till exempel hemmet och på förskolan.

Debattörer efterlyser metoder för att få en snabbare utveckling i andraspråket svenska, men ordet modersmål nämns sällan, trots att språken samverkar och stöttar varandra.

Språkscreening finns redan

På BVC (barnavårdscentralen) språkscreenar man redan i dag små barn vid 2,5 eller 3 års ålder. Syftet med denna frivilliga screening är att barn som inte följer den typiska utvecklingskurvan ska erbjudas tidiga stödinsatser. Det handlar aldrig om att testa barnens kunskap i svenska språket. Enligt rikshandboken i barnhälsovård (BHV) ska barnet screenas på sitt modersmål de första levnadsåren, och forskning visar att 2,5-årsscreeningen blir mer tillförlitlig när den görs på flerspråkiga barns båda språk.

Om screeningen indikerar svårigheter erbjuder BHV-sköterskan remiss för vidare utredning av specialister, till exempel logopeder. Förskola kan då rekommenderas som en del i ett paket med språkstödjande insatser. Detta sker efter en fördjupad språkutredning av logoped, samråd med andra yrkesgrupper och med hänsyn till olika faktorer i barnets omgivning.

Det vore olyckligt att göra BVC till en instans som kräver att barn ska gå på förskola. Det riskerar påverka förtroendet för BVC negativt och i värsta fall göra att barnet inte heller tar del av andra viktiga hälsofrämjande insatser, till exempel vaccinationer.

Tvång kommer inte lösa problemet

Vi kan inte blunda för att det är problematiskt när barn inte behärskar svenska språket tillräckligt bra för att ta till sig undervisningen i skolan. Det är önskvärt att barn exponeras tidigt för det språk som talas av majoriteten i samhället – i det här fallet svenska, och att exponeringen har god kvalitet. Att med tvång sätta barn i en förskola med få resurser kommer dock inte att lösa problemet.

En förskola där barnets samtliga språk får utvecklas i mindre barngrupper, med utbildad personal som är goda språkliga förebilder, och där flerspråkighet inte ses som något avvikande, är ett bra stöd för flerspråkiga barns språkutveckling. En sådan förskola kommer också fler föräldrar vilja ha sina barn i. Andra möjliga språkstimulerande åtgärder är satsning på barnhälsovård, logopedi, habilitering, BUP, bibliotek och skola. Att springa med blåslampan efter redan utsatta familjer är det definitivt inte.

Undertecknare

Janna Aanstoot, leg. logoped, dr. i handikappvetenskap, Linköpings universitet

Annie Ahlinder, leg. logoped, Kompetenscentrum för Mödra- och barnhälsovård Västerbotten 

Evindar Akdogan, leg. logoped, Uppsala

Anna Alex, leg. logoped, Danderyds Sjukhus

Kerstin Andersson, leg. logoped, Region Gotland

Julia Andersson, leg. logoped Umeå kommun

Anna-Karin Arnald, leg. logoped, Funka Mera Norden AB

Caroline Backlund, leg.logoped, Hofors kommun

Charlie Bergström, leg. logoped, Region Stockholm

Sanna Björk, leg. logoped Halmstad kommun

Anna Björling, leg. logoped, Logopedi västra Stockholm

Lina Bjarnegård Carlsson, leg. logoped, Bräcke diakoni

Susana Brandhild, leg logoped, Logopederna Sverige AB

Märta Brunnberg, leg. logoped, Region Stockholm

Mia Bäcklin, leg. logoped, Logopedkliniken, Danderyds Sjukhus

Kristin Bäckström, leg. logoped, Region Stockholm

Susanna Cabander, leg. logoped, Prolingus AB

Annika Casjens, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby

Monica Carlsson, leg. logoped, Västra Götalandsregionen

Moa Claar, leg. logoped, Region Östergötland 

Karin Cloud Mildton, leg. logoped, avdelningschef för Specialistrehabiliteringen, Akademiska sjukhuset Uppsala

Donya Dadgar, leg. logoped, Logopedkliniken, Danderyds Sjukhus

Malin Dahlby Skoog, leg. logoped, doktorand, Karolinska Institutet

Emilia Dahlin, leg. logoped, Höglandssjukhuset Eksjö

Christina Davidsson, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica Stockholm

Sibylle Dillström, leg. logoped, fil.dr,  Logopedteamet Stockholm

Marie-Helene Dotevall, leg. logoped, Kungälvs kommun

Beatrice Engström, leg. logoped, Logopedkliniken, Danderyds Sjukhus

Tove Fagius, leg. logoped, Stockholm

Sofie Ferrari Strahl, leg. logoped, Region Västerbotten 

Pernilla Friberg, leg. logoped, region Kronoberg

Stina Frölander, leg. logoped, region Skåne 

Astrid Frylmark, leg. logoped OrdAF AB 

Anette Fällman, leg. logoped ABC Logopedtjänst

Ellen Grut, leg. logoped, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus

Carin Gustafsson, leg. logoped, Region Skåne

Marika Habbe, leg. logoped, MSc, Specialist  språk-, läs- och skrivsvårigheter i skolåldern, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Anna Eva Hallin, leg. logoped, Ph.D., biträdande lektor i logopedi, Karolinska Institutet

Monica Hassel, leg. logoped, pensionär 

Kerstin Hill Svensson, Logopedbyrån Hill AB

Malin Hellberg, leg. logoped, Region Värmland

Cecilia Holm, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby

Sofia Häägg, leg. logoped, Sollentuna Kommun

Lena Höglund Santamarta, leg. logoped, Region StockholmStina Johansson, leg. logoped, Karlstads kommun

Birgitta Johnsen, leg. logoped, medicine hedersdoktor Uppsala universitet

Evelyn Jons, leg. logoped, Göteborgslogopeden

Felicia Joof Flink, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby

Malin Karner, leg. Logoped Region Stockholm.

Johanna Karlhager, leg. logoped Region Örebro län

Ninnie Karlsson leg. logoped, Region Kronoberg

Lisen Kjellmer, leg logoped, Ph.D., universitetslektor i specialpedagogik, Göteborgs universitet

Johanna Kristensson, leg. logoped, Halmstads kommun

Louise Kristoffersson, leg. logoped, Region Västmanland

Eva Källkvist, leg. logoped, Folke Bernadotte regionhabilitering, Uppsala

Lovisa Körberg, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby

Debra Lai, leg. logoped, Logopedi Västra, Region Stockholm 

Simon Larsson, leg. logoped, Region Skåne

Annika Leback-Butcher, leg. logoped, Tyresö kommun

Emma Lidskog, leg. logoped, Region Skåne

Lena Lindberger, leg. logoped/MSc, Habilitering & Hälsa, Region Stockholm

Anna Lindgren, leg logoped, Logopedbyrån Dynamica.

Ylva Lindström Acton, leg. logoped, ABC Logopedtjänst, Stockholm

Torunn Liljegren, leg logoped, Logopedkontakt Väst

Jenny Lundhgren, leg logoped, Bjuvs kommun

Kristina Lundholm Fors, leg. logoped, fil. dr. i lingvistik, Lunds universitet

Cecilia Lybing, leg logoped,  förskoleförvaltningen, Göteborg.

Ulrika Löfkvist, leg. logoped, docent, lektor, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Dania Mahdi, leg. logoped. Stockholm logopedi västra

Ulrika Marklund, leg. logoped, fil.dr., universitetslektor i logopedi, Linköpings universitet

Linda McCluskey, leg. logoped, Funka Mera Norden

Åsa Mogren, leg. logoped, med dr., Mun-H-Center, Folktandvården, Vgregion

Elisabeth Miske leg. logoped, Region Värmland

Jenny Myr, leg. logoped, Stockholms Stad

Emma Nilsson, leg. logoped, Region Sörmland

Karin Nilsson, leg. logoped, doktorand i funktionsnedsättning och samhälle, Linköpings Universitet

Michelle Ng Eriksson, leg. logoped, Region Stockholm

Sarah Nyberg Pergament, leg. logoped Region Halland

Lina Persson, leg. logoped, Habiliteringscentrum Västerås

Janina Pierre, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen i Gävle

Juliana Neves Lindgren, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby

Amanda Näslund, leg. logoped, Region Stockholm

Mika Olander, leg. logoped, Habiliteringsmottagning barn och unga Hässleholm

Emmy Petersson, leg. logoped, region Skåne

Janina Pierre, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen i Gävle

Maja Prembäck, leg. logoped, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Sara Rassolie, leg. logoped, Region Stockholm 

Liisi Raud Westberg, LKG-teamet, Karolinska universitetssjukhuset

Maria Reinert, leg. logoped, Logopedi södra, Stockholm

Carolina Rydin, leg. logoped, ABC Logopedtjänst

Maria Sandquist Butler, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Värmland

Eva-Kristina Salameh, leg. logoped, med. dr., universitetslektor emerita i logopedi, Lunds universitet

Lawen Saleh leg logoped Region Skåne

Ineke Samson, leg. logoped, MSc, specialist talstörningar/stamning, Logopedkliniken, Danderyds sjukhus

Loisa Sandström, leg. logoped, doktorand vid Göteborgs Universitet

Josefin Seimark, leg. logoped, Region Halland

Madeleine Sommerving, leg. logoped, Röstkonsulten Haninge

Vera Stopp, leg. logoped, Västra Götalandsregionen

Maria Stålnacke, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen Gävle

Anett Sundqvist, leg. logoped, fil dr i handikappvetenskap, biträdande professor i psykologi,  Linköpings Universitet

Maja Svanqvist, leg. logoped, Skånes Universitetssjukhus

Maria Strutz, leg. logoped, Nyköpings kommun

Ulrika Tajthy, leg. logoped, Helsingborg stad

Maria Tsangari, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica

Maria Törnhage, leg. logoped, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala

Hanne Uddling, leg logoped. Logoped Hanne AB

Petra Valman, leg. logoped, Akademiska Barnsjukhuset

Linnea Varger, leg. logoped, Odenplans logopedmottagning

Helena Wandin, leg. logoped, Region Jämtland Härjedalen, fil. dr. Uppsala universitet

Katarina Warming, leg. logoped, enhetschef, Region Stockholm

Hanna Åkerström, leg. logoped, Region Jönköping


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00