110 logopeder: Bygg språkkravsdebatten på fakta
Det är önskvärt att barn exponeras tidigt för det språk som talas av majoriteten i samhället - i det här fallet svenska, och att exponeringen har god kvalitet. Men att med tvång sätta barn i en förskola med få resurser kommer dock inte att lösa problemet. Det skriver 110 logopeder.
110 logopeder
Se undertecknare i faktarutan längst nerVi som står bakom den här texten är logopeder.
I vårt yrke ingår att förebygga, utreda och behandla olika sorters svårigheter kopplade till bland annat språk, tal och kommunikation. Även om denna text är en kommentar till den politiska debatten så tar vi inte partipolitisk ställning. Vi har olika värderingar och olika syn på hur samhälle, vård, och skola bör drivas. Det som förenar oss är viljan att hjälpa våra patienter och deras anhöriga. Förhoppningsvis kan vi bidra till en mindre polariserad debatt baserad på fakta.
Det finns olika anledningar till att vissa barn inte har en typisk språkutveckling, men flerspråkighet är aldrig en av dessa. Flerspråkiga barn börjar inte tala senare än andra barn och fungerar inte heller sämre språkligt. Tvärtom vet vi i dag att flerspråkighet i sig är positivt för barnets språkutveckling. Men vi vet också att barn som inte exponeras tillräckligt mycket för ett specifikt språk kommer ha svårt att ta till sig skolundervisning i detta språk, vilket innebär ökad risk att hamna snett i livet. Så hur kan vi hjälpa så många barn som möjligt att utveckla den språkliga kompetens de behöver för att klara skolan?
Debattörer efterlyser metoder för att få en snabbare utveckling i andraspråket svenska, men ordet modersmål nämns sällan, trots att språken samverkar och stöttar varandra.
Barns språk utvecklas bäst av att föräldrar talar det språk de behärskar bäst med barnet. Vi vet också att elever som fått modersmålsundervisning utvecklas bättre akademiskt. Att försöka påverka föräldrar att tala svenska istället för sitt modersmål med sina barn och att ta bort modersmålsundervisning från skolan är därför inga bra lösningar. I debatten lyfts ofta att flerspråkiga barn har ett svagt ordförråd. Man åsyftar då det svenska ordförrådet, men flerspråkiga barn distribuerar sitt ordförråd över två eller flera språk. Ordförråden ser inte likadana ut eftersom de används i olika sammanhang, till exempel hemmet och på förskolan.
Debattörer efterlyser metoder för att få en snabbare utveckling i andraspråket svenska, men ordet modersmål nämns sällan, trots att språken samverkar och stöttar varandra.
Språkscreening finns redan
På BVC (barnavårdscentralen) språkscreenar man redan i dag små barn vid 2,5 eller 3 års ålder. Syftet med denna frivilliga screening är att barn som inte följer den typiska utvecklingskurvan ska erbjudas tidiga stödinsatser. Det handlar aldrig om att testa barnens kunskap i svenska språket. Enligt rikshandboken i barnhälsovård (BHV) ska barnet screenas på sitt modersmål de första levnadsåren, och forskning visar att 2,5-årsscreeningen blir mer tillförlitlig när den görs på flerspråkiga barns båda språk.
Om screeningen indikerar svårigheter erbjuder BHV-sköterskan remiss för vidare utredning av specialister, till exempel logopeder. Förskola kan då rekommenderas som en del i ett paket med språkstödjande insatser. Detta sker efter en fördjupad språkutredning av logoped, samråd med andra yrkesgrupper och med hänsyn till olika faktorer i barnets omgivning.
Det vore olyckligt att göra BVC till en instans som kräver att barn ska gå på förskola. Det riskerar påverka förtroendet för BVC negativt och i värsta fall göra att barnet inte heller tar del av andra viktiga hälsofrämjande insatser, till exempel vaccinationer.
Tvång kommer inte lösa problemet
Vi kan inte blunda för att det är problematiskt när barn inte behärskar svenska språket tillräckligt bra för att ta till sig undervisningen i skolan. Det är önskvärt att barn exponeras tidigt för det språk som talas av majoriteten i samhället – i det här fallet svenska, och att exponeringen har god kvalitet. Att med tvång sätta barn i en förskola med få resurser kommer dock inte att lösa problemet.
En förskola där barnets samtliga språk får utvecklas i mindre barngrupper, med utbildad personal som är goda språkliga förebilder, och där flerspråkighet inte ses som något avvikande, är ett bra stöd för flerspråkiga barns språkutveckling. En sådan förskola kommer också fler föräldrar vilja ha sina barn i. Andra möjliga språkstimulerande åtgärder är satsning på barnhälsovård, logopedi, habilitering, BUP, bibliotek och skola. Att springa med blåslampan efter redan utsatta familjer är det definitivt inte.
Janna Aanstoot, leg. logoped, dr. i handikappvetenskap, Linköpings universitet
Annie Ahlinder, leg. logoped, Kompetenscentrum för Mödra- och barnhälsovård Västerbotten
Evindar Akdogan, leg. logoped, Uppsala
Anna Alex, leg. logoped, Danderyds Sjukhus
Kerstin Andersson, leg. logoped, Region Gotland
Julia Andersson, leg. logoped Umeå kommun
Anna-Karin Arnald, leg. logoped, Funka Mera Norden AB
Caroline Backlund, leg.logoped, Hofors kommun
Charlie Bergström, leg. logoped, Region Stockholm
Sanna Björk, leg. logoped Halmstad kommun
Anna Björling, leg. logoped, Logopedi västra Stockholm
Lina Bjarnegård Carlsson, leg. logoped, Bräcke diakoni
Susana Brandhild, leg logoped, Logopederna Sverige AB
Märta Brunnberg, leg. logoped, Region Stockholm
Mia Bäcklin, leg. logoped, Logopedkliniken, Danderyds Sjukhus
Kristin Bäckström, leg. logoped, Region Stockholm
Susanna Cabander, leg. logoped, Prolingus AB
Annika Casjens, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby
Monica Carlsson, leg. logoped, Västra Götalandsregionen
Moa Claar, leg. logoped, Region Östergötland
Karin Cloud Mildton, leg. logoped, avdelningschef för Specialistrehabiliteringen, Akademiska sjukhuset Uppsala
Donya Dadgar, leg. logoped, Logopedkliniken, Danderyds Sjukhus
Malin Dahlby Skoog, leg. logoped, doktorand, Karolinska Institutet
Emilia Dahlin, leg. logoped, Höglandssjukhuset Eksjö
Christina Davidsson, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica Stockholm
Sibylle Dillström, leg. logoped, fil.dr, Logopedteamet Stockholm
Marie-Helene Dotevall, leg. logoped, Kungälvs kommun
Beatrice Engström, leg. logoped, Logopedkliniken, Danderyds Sjukhus
Tove Fagius, leg. logoped, Stockholm
Sofie Ferrari Strahl, leg. logoped, Region Västerbotten
Pernilla Friberg, leg. logoped, region Kronoberg
Stina Frölander, leg. logoped, region Skåne
Astrid Frylmark, leg. logoped OrdAF AB
Anette Fällman, leg. logoped ABC Logopedtjänst
Ellen Grut, leg. logoped, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus
Carin Gustafsson, leg. logoped, Region Skåne
Marika Habbe, leg. logoped, MSc, Specialist språk-, läs- och skrivsvårigheter i skolåldern, Specialpedagogiska skolmyndigheten
Anna Eva Hallin, leg. logoped, Ph.D., biträdande lektor i logopedi, Karolinska Institutet
Monica Hassel, leg. logoped, pensionär
Kerstin Hill Svensson, Logopedbyrån Hill AB
Malin Hellberg, leg. logoped, Region Värmland
Cecilia Holm, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby
Sofia Häägg, leg. logoped, Sollentuna Kommun
Lena Höglund Santamarta, leg. logoped, Region StockholmStina Johansson, leg. logoped, Karlstads kommun
Birgitta Johnsen, leg. logoped, medicine hedersdoktor Uppsala universitet
Evelyn Jons, leg. logoped, Göteborgslogopeden
Felicia Joof Flink, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby
Malin Karner, leg. Logoped Region Stockholm.
Johanna Karlhager, leg. logoped Region Örebro län
Ninnie Karlsson leg. logoped, Region Kronoberg
Lisen Kjellmer, leg logoped, Ph.D., universitetslektor i specialpedagogik, Göteborgs universitet
Johanna Kristensson, leg. logoped, Halmstads kommun
Louise Kristoffersson, leg. logoped, Region Västmanland
Eva Källkvist, leg. logoped, Folke Bernadotte regionhabilitering, Uppsala
Lovisa Körberg, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby
Debra Lai, leg. logoped, Logopedi Västra, Region Stockholm
Simon Larsson, leg. logoped, Region Skåne
Annika Leback-Butcher, leg. logoped, Tyresö kommun
Emma Lidskog, leg. logoped, Region Skåne
Lena Lindberger, leg. logoped/MSc, Habilitering & Hälsa, Region Stockholm
Anna Lindgren, leg logoped, Logopedbyrån Dynamica.
Ylva Lindström Acton, leg. logoped, ABC Logopedtjänst, Stockholm
Torunn Liljegren, leg logoped, Logopedkontakt Väst
Jenny Lundhgren, leg logoped, Bjuvs kommun
Kristina Lundholm Fors, leg. logoped, fil. dr. i lingvistik, Lunds universitet
Cecilia Lybing, leg logoped, förskoleförvaltningen, Göteborg.
Ulrika Löfkvist, leg. logoped, docent, lektor, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Dania Mahdi, leg. logoped. Stockholm logopedi västra
Ulrika Marklund, leg. logoped, fil.dr., universitetslektor i logopedi, Linköpings universitet
Linda McCluskey, leg. logoped, Funka Mera Norden
Åsa Mogren, leg. logoped, med dr., Mun-H-Center, Folktandvården, Vgregion
Elisabeth Miske leg. logoped, Region Värmland
Jenny Myr, leg. logoped, Stockholms Stad
Emma Nilsson, leg. logoped, Region Sörmland
Karin Nilsson, leg. logoped, doktorand i funktionsnedsättning och samhälle, Linköpings Universitet
Michelle Ng Eriksson, leg. logoped, Region Stockholm
Sarah Nyberg Pergament, leg. logoped Region Halland
Lina Persson, leg. logoped, Habiliteringscentrum Västerås
Janina Pierre, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen i Gävle
Juliana Neves Lindgren, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica i Rinkeby
Amanda Näslund, leg. logoped, Region Stockholm
Mika Olander, leg. logoped, Habiliteringsmottagning barn och unga Hässleholm
Emmy Petersson, leg. logoped, region Skåne
Janina Pierre, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen i Gävle
Maja Prembäck, leg. logoped, Specialpedagogiska skolmyndigheten
Sara Rassolie, leg. logoped, Region Stockholm
Liisi Raud Westberg, LKG-teamet, Karolinska universitetssjukhuset
Maria Reinert, leg. logoped, Logopedi södra, Stockholm
Carolina Rydin, leg. logoped, ABC Logopedtjänst
Maria Sandquist Butler, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Värmland
Eva-Kristina Salameh, leg. logoped, med. dr., universitetslektor emerita i logopedi, Lunds universitet
Lawen Saleh leg logoped Region Skåne
Ineke Samson, leg. logoped, MSc, specialist talstörningar/stamning, Logopedkliniken, Danderyds sjukhus
Loisa Sandström, leg. logoped, doktorand vid Göteborgs Universitet
Josefin Seimark, leg. logoped, Region Halland
Madeleine Sommerving, leg. logoped, Röstkonsulten Haninge
Vera Stopp, leg. logoped, Västra Götalandsregionen
Maria Stålnacke, leg. logoped, Barn- och ungdomshabiliteringen Gävle
Anett Sundqvist, leg. logoped, fil dr i handikappvetenskap, biträdande professor i psykologi, Linköpings Universitet
Maja Svanqvist, leg. logoped, Skånes Universitetssjukhus
Maria Strutz, leg. logoped, Nyköpings kommun
Ulrika Tajthy, leg. logoped, Helsingborg stad
Maria Tsangari, leg. logoped, Logopedbyrån Dynamica
Maria Törnhage, leg. logoped, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala
Hanne Uddling, leg logoped. Logoped Hanne AB
Petra Valman, leg. logoped, Akademiska Barnsjukhuset
Linnea Varger, leg. logoped, Odenplans logopedmottagning
Helena Wandin, leg. logoped, Region Jämtland Härjedalen, fil. dr. Uppsala universitet
Katarina Warming, leg. logoped, enhetschef, Region Stockholm
Hanna Åkerström, leg. logoped, Region Jönköping