Weidmo Uvell: Friskolor inte problemet – skett radikal förändring i elevunderlaget

DEBATT. Varför ställer ingen följdfrågor till friskolemotståndarna och deras påståenden? Skolan förtjänar en betydligt bättre debatt än den som förs nu, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

Rebecca Weidmo Uvell
Moderat opinionsbildare


Friskoledebatten är i full gång igen efter att ha vilat några år, i valet 2014 dominerade just den frågan hela valrörelsen och Miljöpartiet valde att profilera sig som ett skolparti. Men då som nu har vänstern framgångsrikt fått myter och osanningar att etablera sig som fakta och det hjälper inte hur många gånger detta påtalas.

En sak man i dag låtsas är att skolsegregationen orsakat bostadssegregationen. Bara elever inte fick välja skola utanför sitt bostadsområde skulle all segregation mirakulöst försvinna. Givetvis är detta sagor. Skillnaden mellan skolor har ökat för att bostadssegregationen ökat och den har ökat av en enda anledning: en mycket stor flyktinginvandring där de flesta bosatt sig i redan utsatta förorter.

De starkaste faktorerna

Hönan och ägget. Ska man då borra vidare i varför likvärdigheten minskat kan man till exempel läsa Skolverkets rapport från 2018 (Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnaden mellan skolor).

”Utlandsfödda elever har under senare år fått svårare förutsättningar att nå goda skolresultat genom att invandringsåldern stigit och föräldrarnas socioekonomiska status försämrats.”

Framför allt handlar det om att de invandrare som flyttat hit under 2000-talet har varit till stor andel lågutbildade och att många lever på bidrag och därför har låg inkomst. Faktorer som är de starkaste enligt skolverket.

Radikal förändring

Barn till utbildade väljer till 80 procent att utbilda sig vidare själva, så har det alltid varit om man kollar Statistiska centralbyrån (SCB). Man ärver studiebegåvning genetiskt framför allt. Så om det kommer hit hundratusentals utlandsfödda med låg utbildning, kommer då fler eller färre barn klara sig bra i skolan – det är 10 000 kronors-frågan.

I själva verket konstaterade Skolverket redan 2012 i en rapport, då Anna Ekström (S) var generaldirektör, att likvärdigheten i skolan sjönk på grund av att utlandsfödda elever presterade allt sämre.

Men vi ska låtsas som att friskolor är det enda problemet, och vinst. Inte att elevunderlaget förändrats radikalt och att föräldrarna till dessa elever är lågutbildade med låg inkomst.

Förespeglingar och osanningar

Jag tycker att debatten om skolan håller en generande låg nivå och förtjänar mycket bättre. Skolan kommer aldrig vara perfekt och den kommer alltid debatteras. Ingen är betjänt av alla dessa falska förespeglingar och rena osanningar som drivs av de som hatar valfrihet och företag.

Som att aktiebolag per definition är de sämsta att driva skolor och att man därmed lyfter fram stiftelser som perfekta, när stiftelser inte behöver redovisa ett smack offentligt. Varför tror ni så många islamister gömmer sina i stiftelser? Medan aktiebolag, särskilt de noterade, måste redovisa alla siffror öppet.

Måste ifrågasättas

Varför ställer ingen följdfrågor till friskolemotståndarna och deras påståenden? Som om det här med transparensen? Eller hur man rent praktiskt ska uppnå den där åtråvärda ”blandning av socioekonomiska faktorer” bland eleverna som är nya modet i debatten?

För det låter ju fint. Men skalar man ner det är löken rutten inuti. Om vi ska kunna ”blanda elever” måste elever bussas mellan bostadsområden. Vems barn är det som ska tas ifrån sina vänner i området och sättas på en skolbuss till en utsatt förort? Vems barns skolgång ska offras genom att placeras av en kommun i någon av de sämsta skolorna i hopp om att statistiken förbättras?

Och hur ska dessa barn väljas ut? Ska föräldrarna tvingas skicka in deklarerad inkomst och examensbevis till kommunen? Till staten?

"Förtjänar en bättre skoldebatt"

Skolan och våra barn förtjänar en betydligt bättre skoldebatt än den vi för just nu – om vi menar allvar med att vi vill förbättra skolan.

Forrige artikel Lärarförbundet: Politikernas rädsla drar isär skolan Lärarförbundet: Politikernas rädsla drar isär skolan Næste artikel "Ungas sexuella hälsa kan förbättras genom samtal med vuxna"
  • Rapportera

    Åsa Svedberg · Civilekonom samt legitimerad lärare i företagsekonomi och juridik

    Friskolor inte problemet - bristen på respekt för vad vi lägger skattepengarna på

    Frågor till skribenten:

    Vem är det som "låtsas är att skolsegregationen orsakat bostadssegregationen"? Vad som däremot har påtalats är att segregationen inte enbart kan lösas i skolorna. Därtill krävs även bostads- och socialpolitik.

    "Som att aktiebolag per definition är de sämsta att driva skolor och att man därmed lyfter fram stiftelser som perfekta, när stiftelser inte behöver redovisa ett smack offentligt. "

    Aktiebolagslag (2005:551) kapitel 3
    3 § Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall det också anges hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation skall användas.

    Aktiebolagens syfte är således att gå med vinst. Lagen tenderar inte att fara med osanningar.

    Stiftelselag (1994:1220)

    11 § ...
    "I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att
    1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §,
    2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovisningslagen inte har följts, eller
    3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6 §."

    15 § ...
    "Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, regionen eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen ingår i.

    Revisorerna i en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen. Lag (2019:889)."

    Således är skattefinansierade stiftelser tvungna att rätta sig till offentlighetsprincipen.

    Regeringsform (1974:154) kapitel 1
    ”9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

    Dessutom blir de skyldiga att vara sakliga och opartiska till skillnad från bolagsformerna.

    Tryckfrihetsförordningen kapitel 2
    ”Begränsning av handlingsoffentligheten
    2 § Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till
    1. rikets säkerhet eller dess förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation,
    2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
    3. myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
    4. intresset av att förebygga eller beivra brott,
    5. det allmännas ekonomiska intresse,
    6. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, eller
    7. intresset av att bevara djur- eller växtart.
    En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.
    Riksdagen eller regeringen får i en sådan bestämmelse som avses i andra stycket ges befogenhet att efter omständigheterna medge att en viss handling lämnas ut. Lag (2018:1801).

    Punkt 6 ovan gör det omöjligt att kombinera aktiebolag med myndighetsutövande verksamhet. Det är denna punkt som gjort att fakta om skolor inte längre publiceras av SCB och Skolverket, eftersom skolföretag är enskilda juridiska personer vars ekonomiska förhållanden behöver skyddas. Betyg och annan fakta om skolor har blivit affärshemligheter.

    Skollag (2010:800)
    10:38 "38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för
    1. undervisning,
    2. lärverktyg,
    3. elevhälsa,
    4. måltider,
    5. administration,
    6. mervärdesskatt, och
    7. lokalkostnader."

    Ovanstående är vad skolpengen ska gå till enligt lagen. Var någonstans står det att en skolkoncern har rätt till att behålla drygt 2 miljarder som inte gått till ovanstående per år.

    - Källa på det, säger du troligen nu. De har under årens lopp blivit ganska mäktiga pga allt skattemedel som de roffat åt sig. Jag nämner av denna anledning dem inte vid namn. Men jag ska ge dig en ledtråd. Det största börsnoterade - sök efter deras årsredovisning för 19/20. Läs och ta deras skattefinansierade intäkt minus ovanstående kostnader och du kommer att få ett överskott på 2 086 000 000 skattekronor.

    Varje år försvinner 2 miljarder skattekronor enkom till ett enda av friskolekoncernerna.
    Antag att en lärare tjänar 38 000 kr/månad + arbetsgivaravgifter 31,42% vi kan avrunda upp till 50 000 kr/månaden. Dvs 600 000 kr/år det blir ca 3 500 lärare. 33 elever i varje klass *600 p = en heltid. En gymnasieelev läser i genomsnitt 2500/3 p/ läsår. Det blir 83160 fler elever som pengarna hade räckt till.

    "Om vi ska kunna ”blanda elever” måste elever bussas mellan bostadsområden. Vems barn är det som ska tas ifrån sina vänner i området och sättas på en skolbuss till en utsatt förort? Vems barns skolgång ska offras genom att placeras av en kommun i någon av de sämsta skolorna i hopp om att statistiken förbättras?"

    Problemet är ett storstadsproblem. På landsbygden är man glad ifall man har en byskola.

    Till storstäderna: Se till att ta de där miljarderna som vi lätt skulle få loss om vi dumpar aktiebolagen, istället hamnar i de områden som behöver få en högre lärartäthet. Se till att göra alla skolor bra. Det ska inte finnas några dåliga skolor.

    "Valfriheten" som vi har idag gäller de barn vars föräldrar ställde dem i skolkön när de låg på BB. De som inte kommer in på den skola som de valde fick inte välja. Redan idag finns det gymnasieelever som får åka från Lidingö till Nynäshamn eftersom de inte fick det som de ville välja.

    För all del, om du tycker att vi ska prioritera att skänka bort dessa pengar till folk som redan har, samt verkligen vill tro på myten om att aktiebolag är den stora frälsningen, är det helt OK. Det är trots allt ett fritt land vi bor i och du har rätt till din åsikt. RF 2:1 "Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
    1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,"

    Allt gott ifrån mig som vill ge den Sveriges framtid en chans genom att ge skolväsendet de villkor som krävs för att kunna leverera utbildade, konkurrenskraftiga medborgare som klarar av att ge Sverige den konkurrenskraft som behövs för att vi ska ha en tillräckligt hög BNP så att skatteintaget räcker till vår välfärd och kanske rent utav ett lägre skattetryck. Något som jag i min enfald trodde var Moderaternas hjärtefråga, men vad vet jag? I själva verket kanske Moderaterna älskar att betala onödigt mycket i skatt?