Wallentheim (S): Stärk normkritiken så elever slipper skämmas

DEBATT. Skolans personal borde använda sig av normkritik för att förstå, synliggöra och motverka rasism och intolerans i den egna verksamheten, skriver Anna Wallentheim (S).

Anna Wallentheim (S)
Riksdagsledamot

 

Varje dag går många elever till skolan med en klump i magen. Klumpen kanske bildas av en känsla av utanförskap, rädsla eller mindervärde. Skolan har en skyldighet att motverka alla former av rasism och diskriminering. Skolan ska också stå upp för den värdegrund som finns i skollagen – däribland tanken om alla människors lika värde.

För att kunna göra det krävs kunskap om hur diskriminerande strukturer tar sig uttryck, hur vi gör för att synliggöra dem och slutligen motverka dem.

Synliggöra normer

I flera rapporter slås det fast att det som ofta ligger till grund för att diskriminering och kränkande särbehandling uppstår inom skolan, är normer. Normer riskerar att bidra till förtryck och stärkandet av maktstrukturer som leder till exkludering, diskriminering och kränkande särbehandling (Skolverket 2009:88, Ungdomsstyrelsen 2013:13).

Därför är det normkritiska tänkandet extra viktigt i skolan. Skolans personal kan använda sig av det normkritiska perspektivet i arbetet med att förstå, synliggöra och motverka uttryck för rasism och intolerans i den egna verksamheten. Först efter att man synliggjort strukturerna kan arbetet med att ifrågasätta normerna och dess konsekvenser börja.

Stärka arbetet

Det är positivt att antalet utbildningsinsatser, texter och forskningsrapporter som förklarar, förespråkar och motiverar ett normkritiskt och normmedvetet perspektiv har ökat explosionsartat de senaste åren.

Det normkritiska fältet har utvecklats i en nära dialog mellan teori och praktik – mellan forskare och praktiserande pedagoger. Det gör att fältet innehåller både teoretiska djupdykningar, men också konkreta verktyg. Men vi måste göra mer.

Skolan måste ytterligare stärka arbetet kring normkritik. Därför har jag skrivit en motion om detta som uppmanar regeringen att verka för mer normkritik i skolan.

Flera konstellationer

Sverige består i dag av en massa fantastiska familjer. Familjer som kan se väldigt olika ut. Familjer bestående av föräldrar som är gifta, skilda, sambos eller särbos. Familjer som kommer från olika bakgrunder, etniciteter och religioner. Familjer som består av mamma/pappa, mamma/mamma, pappa/pappa eller endast en mamma eller pappa. Barn uppfostras i vissa familjer av mor- och farföräldrar, fosterfamiljer eller av syskon.

Familjer är i dag ett mycket vitt begrepp.

Utöver det faktum att våra barn och unga växer upp under väldigt olika förhållanden, lever vi också i ett samhälle där människor definierar sig som mer än bara man eller kvinna och där ens sexuella läggning inte längre behöver ”gömmas i en garderob” på samma sätt som förr.

Bryta tankemönster

Ingen ska behöva gå till skolan med klumpen i magen. Skolans arbete kring normkritik blir därför otroligt viktigt för att bryta det tankemönster som finns om vad som är ”rätt” och vad som är ”fel”.

Detta är ett arbete som ständigt måste leva och som ständigt måste utvecklas för att följa med samhällets utveckling.

Trygghet i skolan

De positiva effekterna av att lära eleverna att tänka normkritiskt är stora och många, men den främsta anledningen till att skolan måste stärka sitt arbete kring normkritik är att våra barn och unga ska känna sig trygga. Skolan ska vara en säker plats där ingen elev ska behöva skämmas för vare sig sin egen identitet eller familjesituation.

Forrige artikel Debatt: Nationell anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga Debatt: Nationell anhörigstrategi måste omfatta alla anhöriga Næste artikel Debatt: Vänd utvecklingen kring barns inaktivitet Debatt: Vänd utvecklingen kring barns inaktivitet