Debatt

Tidigare ministern: Studieavgifterna bör utvecklas snarare än avvecklas

REPLIK. Införandet av avgifter för studenter utanför EU/EES har framgångsrikt sporrat svenska universitet och högskolor att vässa kvaliteten, skriver Tobias Krantz, tidigare högskole- och forskningsminister. 

Foto: Linda Kastrup/Ritzau Scanpix och Ernst Henry Photography AB
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Tobias Krantz
Tidigare folkpartistisk högskole- och forskningsminister, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv

Riksdagsledamoten Emma Hult (MP) vill skrota avgifterna för studier vid universitet och högskolor för studenter utanför EU/EES-området. Det vore en dålig idé. Reformen har blivit en stor framgång och bör utvecklas snarare än avvecklas. Sverige bör nu ta nästa steg och utforma en aktiv rekryteringspolitik för att locka utländska talanger till vårt land.

Läs också

Ökade kostnader

När den dåvarande alliansregeringen införde avgifter för utländska studenter, en reform som trädde i kraft 2011, var ett viktigt motiv naturligtvis att riksdag och regering måste kunna fatta ett välövervägt beslut också om denna utgift i statsbudgeten, precis som när det gäller andra utgiftsposter.

Med den tidigare ordningen hade staten i praktiken en begränsad kontroll över kostnaderna för de internationella studenternas studier i Sverige.

Det viktigaste argumentet för det nya regelverket var att Sverige på en framväxande global utbildningsmarknad skulle konkurrera med kvalitet, inte med ”gratis” utbildning. 

Tobias Krantz
Tidigare högskole- och forskningsminister

Kostnaderna över tid hade ökat relativt kraftigt utan att riksdagen hade fattat något medvetet beslut i den riktningen. De ökande kostnaderna riskerade att tränga undan exempelvis viktiga satsningar på kvalitet i den högre utbildningen.

Svenska skattebetalare

Ett annat skäl var också att Sverige så tydligt skilde ut sig vid en internationell jämförelse på området. När svenska studenter väljer att läsa utomlands får de i de allra flesta länder betala för sina studier. Men utländska studenter, oavsett betalningsförmåga, fick helt avgiftsfri utbildning i Sverige.

De allra flesta är överens om att det är bra att studenter, både svenska och utländska, studerar under en kortare eller längre tid i ett annat land än i sitt hemland. Det är berikande både för dem själva och för de utbildningsmiljöer de befinner sig i.

Men varför ska kostnaden för denna internationalisering i så stor utsträckning tas av svenska skattebetalare?

Vässa kvaliteten

Men det viktigaste argumentet för det nya regelverket var att Sverige på en framväxande global utbildningsmarknad skulle konkurrera med kvalitet, inte med ”gratis” utbildning. Det skulle också skapa tydliga drivkrafter att vässa kvaliteten på den högre utbildningen i Sverige, också för de svenska studenter som liksom tidigare inte betalar några avgifter för högre studier.

Effektivare

Det var därför alliansregeringen beslöt att införa ett system som kombinerade avgifter för utländska studenter med möjlighet att erhålla stipendier som helt eller delvis skulle kunna täcka studieavgiften.

Därigenom kunde de helt eller delvis kostnadsfria studieplatserna styras till dem som verkligen behövde dem på ett sätt som också gagnade Sverige som nation. Det innebar en mycket effektivare användning av svenska skattepengar än att ge alla, också de med förmåga att betala, ”gratis” utbildning.

Bra erbjudande

På det hela taget har också reformen varit lyckosam. Det är självklart att antalet utländska studenter åren efter det att avgifterna infördes sjönk rätt så ordentligt. Om någonting först är ”gratis” och sedan börjar förknippas med en kostnad hade allt annat än en inledande minskning varit märklig.

Men faktum är att antalet betalande utländska studenter nu ligger i paritet med antalet icke betalande utländska studenter före reformen. Det beror bland annat på att lärosätena mer aktivt har gjort insatser för att rekrytera utländska studenter och ge dem ett bra erbjudande, effekter som reformen också bedömdes kunna leda till.

Till gagn för alla

Reformen ledde också till att det skapades tydliga drivkrafter i den högre utbildningen i Sverige generellt att vässa kvaliteten. Ett exempel på det är det uppmärksammade fallet för något år sedan då en amerikansk student stämde Mälardalens högskola för bristande utbildningskvalitet och fick rätt i domstol. Högskolan blev skyldig att betala tillbaka en ansenlig del av de studieavgifter som studenten hade erlagt.

Domstolsutslaget skapar tydliga ekonomiska incitament för lärosätena att se till att kvaliteten upprätthålls. Det är naturligtvis till gagn också för de svenska studenter som inte betalar studieavgifter.

Stanna i Sverige

Snarare än att avveckla det nuvarande systemet bör det utvecklas. Vi bör utveckla en ny form av stipendier riktade till utländska studenter med kompetens inom områden där det i Sverige råder brist. Talangfulla studenter bör kunna erbjudas en kostnadsfri utbildning i utbyte mot att de förbinder sig att praktisera eller jobba på ett svenskt företag under en tid.

Efter framgångsrika studier och en period på ett företag bör det sedermera vara förhållandevis enkelt att utan större krångel att få stanna i Sverige.

Nödvändigt brott

Under lång tid var Sverige en särling i synen på studier för utländska studenter och möjligheten att få stanna efter avslutade studier. I de flesta andra länder kostade det för utländska studenter att läsa vid landets högre lärosäten. Men det var sällan krångligt att få stanna i landet om studierna hade varit framgångsrika och landet behövde ens kompetens.

I Sverige var det länge precis tvärtom. ”Gratis” studier kombinerades med en politik som innebar att många duktiga utländska studenter som hade kunnat bidra till Sveriges utveckling kastades ut efter avslutade studier – ett både ekonomiskt och mänskligt resursslöseri, en huvudlös politik.

2011 års reform innebar ett nödvändigt och välkommet brott med den politiken. Nu är det dags att gå vidare med en ännu mer aktiv och genomtänkt rekryteringspolitik.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

"Hög tid att skrota studieavgifterna"

Det ska vara gratis för alla att studera i Sverige. Att skapa en studiemiljö med internationell prägel är en investering för hela samhället, skriver Emma Hult från Miljöpartiet.


Nämnda personer

Emma Hult

Tidigare riksdagsledamot (MP), före detta ordförande i civilutskottet
Högskoleingenjör (Högskolan i Jönköping, 2010)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00