Tiden och SSU: Skapa hårda elevkvoter som i Danmark

DEBATT. Enligt Pisa-rapporten är den svenska skolan mindre likvärdig än övriga nordiska länder. Det är tydligt att det nu behövs en kraftsamling, skriver Philip Botström från SSU och Daniel Färm från Tankesmedjan tiden.

Philip Botström
Ordförande, SSU
Daniel Färm
Chef, Tankesmedjan tiden


Enligt den färska Pisa-rapporten är den svenska skolan mindre likvärdig än övriga nordiska länder, och har blivit mindre jämlik sedan år 2000. Det är oacceptabelt. Det är i skolan som grunden för ett jämlikt samhälle skapas.

Kraftsamling

Nu behövs en kraftsamling för att stärka alla elevers möjligheter att nå sin fulla potential i skolan:

1. Statlig finansiering och styrning – men med bibehållen lokal förankring och demokratisk insyn. Lokala skolpolitiker runt om i landet gör ofta ett bra och viktigt jobb. De står för en demokratisk insyn och förankring som vi inte bör släppa. Den är viktig både för eleverna, lärarna, rektorerna och föräldrarna.

Det är systemet som motverkar en mer jämlik skola. Med 290 olika kommuner och ett stort antal fristående huvudmän, som alla har olika ambitionsnivåer och förutsättningar, så blir resultatet naturligtvis inte likvärdigt. 

Pisa-rapporten visar att det nu brådskar med att ta fram förslag om en statlig och mer likvärdig resursfördelning. Det skulle ge lärare och rektorer i alla skolor i landet mer likvärdiga förutsättningar.

2. Stoppa marknadsstyrningen av skolan. Friskolereformen har – tillsammans med skolvalsreformen – gjort svensk skola till ett av världens mest marknadsstyrda skolsystem. Men skolan är inte till för olika vinsthungriga bolag, utan för att alla elever ska få möjlighet att lära sig tillräckliga kunskaper och klara sig väl i samhället framöver.

Alla skolor ska som huvudprincip återinvestera eventuella överskott in i verksamheten igen. Själva tanken att behandla elever och föräldrar som kunder snarare än som medborgare skapar felaktiga drivkrafter, som enbart gynnar stora skolkoncerner.

3. Gör om skolvalssystemet till ett skolpreferenssystem. Utöver bostadssegregationen drar även skolvalssystemet isär eleverna genom att styra högpresterande till vissa skolor, och lågpresterande till andra. Det motverkar skolans kompensatoriska uppdrag och förstärker segregationen i samhället. Nu behövs ett antal åtgärder för att motverka detta:

  • Rita om upptagningsområdena från och med årskurs 6 eller 7, för att få mer blandade klasser. Den relativa närhetsprincipen bör dock gälla för yngre elever.

  • Ändra urvalskriterierna, så att populära friskolor inte kan ”plocka russinen ur kakan” eller använda sig av orimliga kösystem. 

  • Använd "mjuka kvoter" som tar hänsyn till både elevernas/föräldrarnas önskemål (preferens) och samhällets intresse av blandade elevgrupper.

  • Skapa hårda kvoter som i Danmark, där ingen skola får ha fler än 20 procent utlandsfödda elever i en klass. I Sverige skulle vi behöva ha en något högre procentandel, eftersom det bor fler utlandsfödda här än i Danmark. Men det vore ändå ett sätt att säkerställa mer blandade elevgrupper än i dag.

  • Ersätt dagens skolpengssystem med en mer likvärdig finansiering, som samtidigt ger skolorna bättre planeringsmöjligheter.  

4. Ge lärarna bättre förutsättningar att göra ett bra jobb: fortsätt uppvärderingen av yrket, öka tilliten till professionen och ge dem mer tid att förbereda och följa upp undervisningen. Men framför allt behövs fler utbildade lärare – och färre obehöriga som undervisar i klassrummen.

5. Förläng skolplikten. Hur mycket tid en elev får för att lära sig påverkar givetvis möjligheterna till en mer jämlik skola. Förskoleklassen bör därför bli en del av grundskolan. Och gör gymnasieskolan obligatorisk – med förstärkt stöd och ökat inslag av praktik för att underlätta för mindre studiemotiverade ungdomar att klara en hel gymnasieutbildning.

6. Stärk allas rätt till studiero. Fortsätt att anställa lärarassistenter som kan bidra till att skapa mer studiero, bland annat genom att stötta elever som annars riskerar att störa de andra eleverna. Skolpersonal ska självklart kunna ingripa fysiskt för att garantera studiero i alla klassrum, det är särskilt viktigt i utsatta skolor där eleverna inte kan få stöd hemma. Allt annat är ett svek mot barnen som behöver skolan som mest.

Motverka klyftorna

Den färska rapporten från Pisa om att likvärdigheten i den svenska skolan är fortsatt dålig gör det tydligt att det nu behövs en kraftsamling för att stärka alla elevers möjligheter att lyckas och må bra i skolan. Skolan ska motverka – inte spä på – de ökade klyftorna i samhället.

Forrige artikel KD: 7 åtgärder för att höja Pisa-resultaten KD: 7 åtgärder för att höja Pisa-resultaten Næste artikel "Nödvändigt med tioårig grundskola"
Fredriksson ryter ifrån:

Fredriksson ryter ifrån: "Hanteras bäst av dem som kan skolan"

SKOLSTART. Folkhälsomyndigheten ska inte ge detaljerade rekommendationer om skolan, slår Skolverkets gd Peter Fredriksson fast. Han uppmanar nu huvudmän och kommunpolitiker att ta ansvar för lärarnas säkerhet och för att skolstarten fungerar.