Snäv tolkning av skolplikten – ett gränshinder i Öresundsregionen

En sexåring bosatt i Malmö kommer i stenhård konkurrens in på den prestigefyllda balettakademin vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn, men vägras dispens från skolplikt i Sverige. Trots att hon ska gå sin skolgång i ett land med likartad pliktlag.

Detta är det senaste exemplet på hur en strängare tolkning av skolpliktslagen drabbar gränsgångarfamiljer i Öresundsregionen. Svensk skolplikt har alltså lagts till den långa listan av Öresundsregionens många gränshinder. Sedan lagen skärptes 2010 kan danska barn bosatta i Malmö nekas att gå i skola i hemlandet.

Skärpt tolkning av lagen

Det tragiska fallet från 2018 med en familj i Ystad som i åratal höll sina barn hemma under förespegling att de gick i skola utomlands har också lett till att en del kommuner skärpt tolkningen av lagen.

Det finns absolut ingen anledning att tro att danska barn bosatta på den svenska sidan av sundet skulle fara illa av att gå i skolan på den danska.

Skärpningen i lagstiftningen har dessvärre fått oförutsedda och onödiga konsekvenser för danska barn som flyttat med sina familjer till Malmö men som vill fortsätta att gå i skola hemma i Danmark.

Senast häromdagen uppmärksammade alltså SVT en dansk flicka bosatt i Malmö som nekats gå sin drömutbildning på det Kongeliges balettakademi i Köpenhamn, en mycket eftertraktad elitutbildning som vi definitivt inte kan erbjuda i Malmö.

Rundar lagstiftningen

Sedan maj 2020 har grundskoleförvaltningen i Malmö hanterat ett 30-tal ärenden där vårdnadshavare sökt undantag från skolplikten i Sverige för att deras barn ska kunna gå i skola på andra sidan Öresund. 15 fall har bifallits och 6 har fått avslag. Utöver det har 15 ytterligare fall skrivits av, vanligtvis för att barnen helt enkelt försvunnit ur det svenska folkbokföringsregistret – man har flyttat tillbaka till Danmark eller kanske bara skrivit sitt barn i hemlandet.

Oavsett anledningen visar den stora andelen avskrivningar att lagstiftningen enkelt kan rundas. Därför bör den skrivas om – integrationen i Öresundsregionen måste bygga på generösa tolkningar och tillit till människors förmåga att göra vad som är bäst för deras barn.

Även Danmark har trots allt en pliktlag och det finns absolut ingen anledning att tro att danska barn bosatta på den svenska sidan av sundet skulle fara illa av att gå i skolan på den danska.

Öresundsperspektiv saknas

I flera fall har vi politiker i Malmös grundskolenämnd gått emot förvaltningens rekommendation och gett bifall på undantag från att fullfölja skolplikt i Sverige, senast nu i fallet med flickan som kommit in på det Kongeliges balettakademi.

Tjänstemännen som rekommenderat avslag ska dock inte lastas för hur de tolkar lagen. I våra ögon är det lagen som är alldeles för snävt skriven och som saknar Öresundsperspektiv.

Av skollagens förarbeten framgår det att om ett medgivande ska kunna ges måste synnerliga skäl föreligga. Sådana kan till exempel förekomma om eleven nyss flyttat till Sverige från något av våra grannländer men har mycket starka skäl för att gå kvar i det gamla landets skola under återstoden av terminen. Kriteriet synnerliga skäl innebär därför att bestämmelsen tillämpas mycket restriktivt och har alltså redan drabbat flera danska familjer som flyttat till Malmö.

Orimliga konsekvenser

En enig grundskolenämnd i Malmö har i en hemställan till utbildningsdepartementet därför påpekat den skärpta skolpliktens orimliga konsekvenser för danska skolbarn som vill gå kvar på andra sidan gränsen. Sedan Ystadfamiljen som höll sina barn hemma uppdagades 2018 har ytterligare några fall med undangömda barn avslöjats i Halland och Uppland.

Det ska vara lika lätt för en elev att gå i en skola i Köpenhamn som i Lund.

Givetvis ska det aldrig gå att hindra barn från att gå i skolan. Men en ändring i lagtexten från ”synnerliga” till ”särskilda” skäl skulle ge utrymme för en generös och tillitsfull tolkning av lagen och utan att öka risken för att barn olagligen hålls hemma.

Ambitioner skaver mot verkligheten

Sedan Öresundsbron öppnades för över två decennier sedan har det otaliga gånger visat sig att de stolta ambitionerna om en gränslös Öresundsregion ideligen skavt mot en motsträvig verklighet. Skillnaderna i danska och svenska regelverk har inte alltid visat sig lätta att jämka. Andra, som id-kontroller och coronarestriktioner, har tillkommit fullt medvetet.

Den skärpta skollagen slår på ett olyckligt sätt mot danska gränsgångare. Ytterst är det EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet som kringskärs.

I ett svar på en fråga ställd i riksdagen av Niels Paarup-Petersen öppnade utbildningsminister Lina Axelsson Kihlblom (S) den 22 juni för en lagändring som tar hänsyn till rörligheten som uppstår i gränsregionerna.

Vi välkomnar öppningen från regeringen och ser fram emot att formuleringarna i skollagen skrivs om på ett sätt som gör att en dansk familj själv kan få välja var deras barn ska gå i skolan. Det ska vara lika lätt för en elev att gå i en skola i Köpenhamn som i Lund.

Att skolvägen passerar en landgräns måste vara lika odramatiskt som att den går över en kommungräns.