Debatt

Slarva inte bort det livslånga lärandet, Mats Persson

Sedan drygt ett år finns ett nytt system för yrkesverksammas kompetensutveckling. Trots det är det fortfarande bara ungefär 4 000 personer som har beviljats det – trots att 60 000 har ansökt. Det skriver Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia.

Utbildningsminister Mats Persson (L) behöver tillsätta en utredning för att se över möjligheten att ge högskolor och universitet separata medel för det livslånga lärandet, skriver debattören.
Utbildningsminister Mats Persson (L) behöver tillsätta en utredning för att se över möjligheten att ge högskolor och universitet separata medel för det livslånga lärandet, skriver debattören.Foto: Lars Schröder/TT
Patrik Nilsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Förra året infördes en historisk reform på arbetsmarknaden i form av omställningsstudiestödet, som ger yrkesverksamma ekonomiska möjligheter att utveckla sin kompetens genom studier i syfte att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Oväntat stort söktryck

Det nya studiestödet har visat sig vara mycket populärt och antalet ansökningar till CSN har varit långt fler än förväntat. Att så många har visat intresse är förstås positivt. Mindre positivt är att det än så länge är få som har fått det beviljat. Hittills är det bara ungefär 4 000 personer som har fått omställningsstudiestöd beviljat trots att närmare 60 000 har ansökt.

Det finns flera förklaringar till att så få hittills har fått det nya studiestödet. Dels det oväntat stora söktrycket, dels att handläggningen hos CSN till stora delar sker manuellt. En hel del görs också för att påskynda handläggningen. CSN har fått tillskott i budgeten för att kunna öka antalet handläggare, ett automatiserat handläggningssystem är under utveckling och CSN har inlett en översyn av möjliga regelförenklingar för att snabba på handläggningen.

Akavia, som samlar 135 000 akademiker i såväl privat som offentlig sektor, ser omställningsstudiestödet som en avgörande faktor för att underlätta det livslånga lärandet. Kontinuerlig kompetensutveckling är en nyckel för att den enskilde arbetstagaren ska vara rustad för framtidens arbetsliv, inte minst givet den snabba digitaliseringen och utvecklingen inom AI.

Strukturomvandlingen drabbar akademiker

Den strukturomvandling som sker när AI i snabb takt gör intåg på arbetsmarknaden kommer i stor utsträckning att påverka Akavias medlemmar och andra akademiker. En studie från Goldman Sachs pekar på att en stor andel av arbetsuppgifterna inom till exempel ekonomi och juridik kommer att kompletteras eller ersättas av AI.

En studie från Goldman Sachs pekar på att en stor andel av arbetsuppgifterna inom till exempel ekonomi och juridik kommer att kompletteras eller ersättas av AI. 

Inom finansiell analys kommer AI kunna användas för att automatisera och förbättra prognoser, riskbedömningar och portföljhantering. Inom det juridiska området kan många av de mer repetitiva arbetsuppgifter som vanligen är en del av skolningen i juristrollen komma att automatiseras.

För den som vill framtidssäkra sin kompetens gäller det med andra ord att hålla igång det livslånga lärandet. Intresset för kompetensutveckling bland våra medlemmar är också stort. Varannan medlem vill utveckla sin kompetens genom studier inom de närmsta tre åren. Bland de ämnesområden som våra medlemmar är mest intresserade av ligger, inte så förvånande, IT/AI och ledarskap i topp.

De insatser som görs för att påskynda handläggningen hos CSN är en bra början men vi ser fler nödvändiga insatser för att omställningsstudiestödet ska få fullt genomslag.

Förbättra utbildningsutbudet

Inte minst handlar det om att högskolor och universitet behöver få öronmärkta medel för att kunna ta fram ett utbildningsutbud som passar yrkesverksammas behov, både vad gäller innehåll och form. I dagsläget riskerar lärosäten att behöva välja mellan att lägga resurser på förstagångsstudenter eller yrkesverksamma.

Akavia uppmanar därför utbildningsminister Mats Persson att skyndsamt tillsätta en utredning för att se över möjligheten att ge högskolor och universitet separata medel för det livslånga lärandet på lång sikt. Det gagnar arbetsmarknaden i hela Sverige.

Nämnda personer

Mats Persson

Utbildningsminister (L), ledamot i partistyrelsen
ekon. dr. ekonomisk historia (Lunds uni., 2015)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00