Skolverkets gd: Förkorta lärarutbildningen och inför aspiranter

I januariavtalet står det att man ska stärka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildningen. Fokus på metodiken ska stärkas. I dag är det huvudmännen som ansvarar för lärarstudenters praktik.

Skolverkets gd Peter Fredriksson tycker att det är rimligt, men att fler kan behöva involveras.  

– Då måste man säkra kvaliteten i praktiken. Man måste jobba mycket mer medvetet med övningsskolor. I dag kan lärarstudenter komma ut på skolor där det ser ut lite hur som helst, säger han till Altinget. 

En eller flera övningsskolorna skulle då finnas inom ett regionalt samarbete. Då kan myndigheter, lärosäten och huvudmän tillsammans utveckla kvaliteten på dessa skolor, förklarar Fredriksson. 

Små kommuner stöttas

Fem års högskolestudier, fem års studielån, sen komma ut som lärare och kanske tjäna 30.000 kronor i månaden med ganska taskig löneutveckling. Det är inte attraktivt.

Peter Fredriksson
Generaldirektör för Skolverket

Han lanserar också idén om att flera gemensamma satsningar då kan rymmas i det regionala samarbetet. Till exempel professionsprogrammet för lärare och rektorer. 

– Vi behöver ta ett större ansvar på regional nivå. Vi har många små kommuner i Sverige som knappast har kapacitet och resurser att göra det där svåra arbetet som krävs för att få kvalitet i skolan, säger Fredriksson. 

Är regionaliseringen av skolmyndigheterna en förutsättning för att komma till det här som du ser som lösning? 

– Ja, jag är ganska övertygad om att den här förändringen behöver göras. Det finns en ganska stark efterfrågan på att det ska göras, svarar Fredriksson. 

Mindre polarisering

Då skulle man definiera någon form av ansvar på regional nivå. Men staten skulle ta mer finansiellt ansvar och kommunerna får fortsatt ansvar för en stor del.  

Fredriksson anser att då kan man komma bort från polariseringen. Att man inte behöver diskutera antingen statlig eller kommunal huvudman. 

– Det är som progressiv kontra traditionell pedagogik som vissa pratar om. Jag förstår inte det. Alla som jobbar i skolan vet att det behövs både och. 

– Jag tror att svensk skola skulle vinna på att komma bort från de här polariserade debatterna och hamna någonstans i mitten. Det kan låta lite tråkigt att vara lagom, men verkligheten är oftast så, tillägger Fredriksson. 

Personalbristen

Personalbrist och kompetensutveckling är överhängande i diskussionerna om framtidens välfärd. Fredriksson tycker att man glömmer viktiga delar genom att bara skicka personalen på kurs. 

– Då är jag tämligen övertygad om att den där kompetensutvecklingen bör i väldigt stor utsträckning ske i det dagliga arbetet. Där man får möjlighet att titta på sig själv, se någonting annat och testa någonting nytt. 

Kortare lärarutbildning

Lärarutbildningen är i dag fem år. Samtidigt är det lärarbrist. Fredriksson ifrågasätter om Sverige har råd att ha studenterna fem år på lärosätena innan de kommer in i skolan. Han lanserar tanken om att lärarstudenter studerar tre år för att sedan göra någon form av aspirantutbildning. På det sättet kan de snabbare bli en resurs i skolan.