Skolpolitiken på partistämmorna: Dött lopp fram till 2022

KOMMENTAR. Flera nya förslag har röstats genom under de senaste partistämmorna. Men den stora skrällen är att Moderaterna nu kan ta över ledartröjan innan nästa val.

Under hösten har fem riksdagspartier haft sina partikongresser, partiernas högst beslutande organ. Vanligast är att de sker vartannat år för att ta beslut om partiernas politikinriktning. När kongresshallarna nu stängt kan man ana att skolpolitiken börjat trampa i ett lugnare tempo. 

M som i integration

Moderaterna antog en proposition kring utbildningspolitiken på sin stämma. Där blir det tydligt att nu ska skolan ska tyglas med lag och ordning.

Kanske cyklar Moderaterna om Liberalerna som haft denna ledartröja i många år. Det gör man med Kristina Axén Olin, skolpolitisk talesperson, i spetsen. Den nya skolpolitiken varvas nu ofta med ord såsom integration, svenska språket och klassresor.  

Det enda som egentligen adderades till partiets redan slipade dokument, var två rader av Ann-Sofie Alm som är riksdagsledamot för M. Dels att det ska råda nolltolerans mot hedersförtryck, dels att en nationell handlingsplan mot bortförande och bortgifte av barn ska införas. 

SD som i tjänstemannaskydd

Sverigedemokraternas kongress hade en tunn bunt med skolpolitiska förslag som röstades igenom. På inrådan av partistyrelsen har man röstat igenom att man ska göra skolan tryggare och stärka insatserna mot psykisk ohälsa.  

Enskilda motionärer fick igenom att partiet ska försöka förbättra anställningsvillkoren för forskare och forskarassistenter samt att lärare får ett lagstadgat tjänstemannaskydd. Även här lägger man in ord i skolpolitiken syftar till att man ska arbeta mot hedersförtryck. 

C som i januariavtalet

Centerpartiets stämma hade en kort etapp om framtida utbildningspolitiken. Ingen kalldusch, mycket ser ut av att vara kapat direkt från januariavtalet. De mesta rullar förbi utan att man höjer på ögonbrynen. 

L som i mobilfritt

Man kunde tro att Liberalernas partikongress skulle vara ett tillfälle att börja trampa i samma takt som förra partiledaren Jan Björklund gjorde i skolpolitiken. Men det blev inte riktigt så. 

De enda stora kliven som gick igenom var sammanhållen skoldag utan konfessionella inslag, mobilfritt även i omklädningsrummen och erbjud förskoleklass för särskolans målgrupp. 

KD som i valet 2022

Kristdemokraternas riksting hade flera enskilda motionärer inom skolpolitik. Partistyrelsen svarar att man vill ta fram ett nytt utbildningspolitiskt program. Något som kanske då blir klart till nästa riksting om två år? 

Alliansens död har nog kommit ikapp Kristdemokraterna. Liberalerna har tidigare kämpat för alla allianspartiers skolpolitik. Men nu verkar KD vara inne på att det krävs egen styrka i skolpolitiken. 

Om man ska sammanfatta höstens partistämmor så är det ett väldigt lugnt och innehållslöst lopp som rullar på. De flesta motionärerna verkar vara övertygade om att januariavtalets etapper nu ska avklaras. I stället siktar man på att finslipa formen till valet år 2022. 

Forrige artikel Dags att låta regioner och kommuner bestämma själva? Dags att låta regioner och kommuner bestämma själva?