Skolor får statligt stöd för nyanlända

Anledningen till uppdraget är att elever med utländsk bakgrund i allmänhet och nyanlända elever i synnerhet har svårare att nå kunskapskraven för grundskolan. 73 procent av eleverna med utländsk bakgrund nådde behörighet till gymnasieskolans nationella program läsåret 2013/14 och endast 27 procent av de nyanlända eleverna.

Tidigare förslag finns

Regeringen lämnade i december en proposition (2014/15:45) där det föreslås att en bedömning av en nyanländ elevs kunskaper ska göras om eleven har tagits emot i grundskolan eller motsvarande skolformer.

Uppdraget till Skolverket kompletterar förslagen i propositionen.

Regeringen skriver i uppdraget att ”för att kunna anpassa undervisningen efter den enskilda elevens behov är det viktigt att skolan gör en kartläggning av vilka kunskaper eleven redan har när han eller hon kommer till skolan. Det finns i dag stora skillnader mellan skolor, både vad gäller i vilken mån det görs en bedömning av nyanlända elevers kunskaper och med vilken kvalitet denna bedömning görs.”

Skolverket ska vara klart med uppdraget och redovisa det till utbildningsdepartementet senast den 15 februari 2016.

Förberedelseklass för att lära sig svenska

Propositionen som ligger på riksdagens bord handlar om hur placering av nyanlända går till. I dag ansvarar huvudmannen för att organisera mottagandet av nyanlända elever utifrån vad som bedöms fungera bäst för verksamheten. Det innebär att den nyanlända ibland placeras direkt i en ordinarie undervisningsgrupp, ibland i någon form av förberedelseklass.

Med de föreslagna reglerna blir det rektorn som kan besluta att om en nyanländ elev har otillräckliga kunskaper i det svenska språket, så kan hen undervisas i en förberedelseklass. Men den undervisningen ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen.

En elev får vara i förberedelseklass i högst två år. Undervisningen i förberedelseklassen ska också ske i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt, föreslår regeringen i propositionen.

Förslagen i propositionen är ursprungligen från alliansregeringen men en del förändringar har gjorts av den rödgröna regeringen.

Alliansen vill slopa maxtiden

De borgerliga partierna i utbildningsutskottet föreslår därför att riksdagen ska rösta för det ursprungliga förlaget. Det innebär bland annat att den obligatoriska kartläggningen av nyanlända elever bör utökas till att gälla även sexåringar samt ungdomar upp till 18 år.

Alliansen vill också att regeringen ser över möjligheten att genomföra en nationell satsning på förberedelseklasser i språk på intensivnivå för nyanlända elever.

Alliansen vänder sig också mot förslaget om en maxtid på två år i en förberedande klass. En ”maxtid på två år riskerar att bli norm i stället för att vara just en maxtid. Vi föreslår därför ett krav på att elevernas kunskaper och möjligheter att gå vidare till ordinarie undervisning fortlöpande skall utvärderas”, skriver de borgerliga ledamöterna i utbildningsutskottet i den gemensamma motionen.

V vill ha utvärdering

Vänsterpartiet är positiva till regeringens förslag men vill att de nya reglerna utvärderas efter några år för att garantera att de fungerar som det är tänkt.

Sverigedemokraterna vänder sig emot den nya definitionen av nyanländ (se faktaruta). De skriver att ”de som vistas i landet i strid mot gällande lagstiftning skall räknas som nyanländ”.

Enligt planerna ska riskdagen debattera och rösta om frågan den 22 april.