SKL: "Skolan kan inte lösa alla samhällsproblem"
INTEGRATION. Regeringen och Gustav Fridolin vill att kommunala skolor ska få en kvot för antalet nyanlända elever. SKL tror inte att den tillfälliga lagen är hela lösningen på skolsegregationen.

Josefin Silverberg
ReporterI ett större perspektiv krävs det många fler åtgärder för att förändra den skolsegregation vi har som är väldigt kopplad till boendesegregationen.
Per-Arne Andersson, SKL
Nu remitterar regeringen ett lagförslag om tidsbegränsat undantag från närhetsprincipen när elever placeras i vissa kommunala skolor. Lagen är tänkt att träda i kraft under nästa år och ska gälla fram till 2021.
– Tio procent av skolorna tar i dag emot hälften av alla nyanlända och det håller naturligtvis inte, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Ekot.
Tanken med förslaget är att fördelningen mellan nyanlända elever på kommunala skolor ska bli jämnare och att skolsegregationen ska minska. Ett liknande förslag presenterades under förra året, då regeringens särskilda utredare föreslog ett undantag från bestämmelserna om vårdnadshavarnas önskemål och elevers rätt till en skola nära hemmet gällande grundskolan och grundsärskolan, om det finns särskilda skäl med hänsyn till kommunens mottagande av nyanlända elever. Förslaget fick då kritik av flera remissinstanser och ledde inte till lagstiftning.
BESLUTSKEDJAN – PROMEMORIA
Vad händer nu?
- Lagförslaget går ut på remiss, sista dagen att svara på utredningen är 1 juni 2017.
- De nya bestämmelserna är föreslagna att träda i kraft den 1 februari 2018 och gälla till och med 2021.
Möjlighet att använda en särskild kvot vid placering i kommunala skolor