Så vill partierna ändra timplanen

Skolpolitiska talespersonerna svarar om timplanen 

1. Finns det ett behov att ändra timplanen för grundskolan (lägga till nytt ämne, ta bort befintligt, öka/minska etc)?

2. Behövs en stadieindelningen av timplanen eller ska huvudmännen själva bestämma när de olika ämnena ska läsas?

3. Vill ditt parti ändra undervisningstiden på annat sätt (exempelvis kortare/längre lov, annan terminsindelning)?

Centerpartiet, Ulrika Carlsson

1. Innehållet i läroplanen är noga avvägt samtidigt är det viktigt att skolan speglar sin samtid och kontinuerligt utvecklas. Genom kvalitetsutvecklingsarbete med referensgrupper bestående av professionen kan små justeringar i kursplan och metoder lättare genomföras, exempelvis moment av programmering som del i andra ämnen. För att ge fler möjlighet att klara målen i skolan behöver även undervisningstiden på sikt utökas.

2. Ja till stadieindelad timplan. Alliansen var med och initierade förslaget under sin tid i regering. Det skapar tydlighet och underlättar för elever som byter skola.

3. På sikt vill vi se över möjligheterna med ett treterminssystem i grund- och gymnasieskolan, i kombination med utökad undervisningstid.

Liberalerna, Christer Nylander

1. Riksdagen har beslutat, bl.a. efter påtryckningar från Liberalerna, att ämnena matematik och idrott och hälsa ska utökas med en lektionstimme i veckan fr.o.m. hösten 2019. Vi vill inte införa några nya ämnen i grundskolan.

2.  Ja. Timplanen bör stadieindelas för att få en nationell likvärdighet. Riksdagen beslutade förra året att införa detta i grundskolan till höstterminens start 2018.

3.  Ja. Det behövs mer undervisningstid. Undervisningstiden i den svenska skolan ligger under ett EU/OECD-snitt. Mest akut är att förlänga skolplikten för de nyanlända som kommer till Sverige i grundskoleåldern så att fler får en lyckad start i Sverige.

Kristdemokraterna, Annika Eclund

1. Ja, vi har flera förslag till förändring av timplanen. Vi vill ha mer idrott. Idag har barnen 500 timmar, nytt beslut finns på 600 timmar men vi föreslår 700 timmar idrott i skolan. Man vet att barn som rör sig lär sig bättre, fysiken förbättras och man har till och med sett förbättringar i färre antal benbrott för elever som har idrott varje dag.

2. Ja. Vi menar att det till och med skulle behöva utredas om inte timplanen borde årsindelas. Att timplanen inte är lika överallt försvårar för elever som flyttar eller vill byta skola.

3. Ja. Vi har ett förslag om att förlänga skolåret med motsvarande en vecka för att få in mer läsning i undervisningen.

Vänsterpartiet, Daniel Riazat

1. Vi vill att ämnet modersmål skrivs in i timplanen så att skolorna tvingas hantera ämnet som en naturlig del av skoldagen för de elever som har rätt till just modersmålsundervisning.

2. Vi stödde förslaget till stadieindelad timplan när det beslutades om det i riksdagen förra året.

3. Vi vill ge lärarna mer tid till undervisning bl.a. genom färre nationella prov och minskad administration.

Moderaterna, Erik Bengtzboe

1. Vi prioriterar fler matematik- och idrottstimmar på schemat och vill även utöka skoldagen lågstadiet med en timme per dag. Därutöver vill se över möjligheterna att införa arbetsmarknadskunskap som ett nytt ämne i skolan.

2. Vi välkomnar den nya stadieindelade timplanen som börjar gälla från 2018 och som säkerställer att alla elever får den undervisningstid i de olika ämnena som de har rätt till.

3. Moderaterna ser gärna att vi på sikt får ett treterminssystem och vill därför utreda förutsättningarna för en sådan förändring.

Sverigedemokraterna, Stefan Jakobsson

1. Då vi driver linjen statlig huvudman så kommer en del av problemen försvinna och vi får en likvärdig skolplan över hela Sverige när det genomförs. Vi behöver däremot skapa mer rörelse i skolan och det föreslår vi genom en Bunkeflomodell 2.0. Stillasittandet leder till ohälsa och sämre resultat och en ökad samhällskostnad i andra områden.

2. Statligt huvudmannaskap tar bort det godtyckliga ändringarna som görs av kommunerna. Världen och familjer är mer flexibla och rörliga idag och detta gör att skolan måste stå för kontinuiteten. Stadieindelning av ämnen behövs så vi kan säkerställa att nationella prov och andra mätningar kan bli likvärdiga.

3. Nej, inte i dagsläget. Det är kvaliteten på undervisningen som avgör, inte längden. Singapore är bäst inom utbildning i världen och har max 35 min lektioner samt läser 200 timmar mindre per år än svenska barn.

Miljöpartiet, Elisabet Knutsson

1. Nej.

2. Ja, och vi har ju infört en timplan för att garantera att eleverna får den undervisningstid de har rätt till och för att bidra till en mer jämlik skola behövs en stadieindelad timplan i grundskolan. I en stadieindelad timplan kommer den minsta garanterade undervisningstiden att fördelas mellan låg-, mellan- och högstadiet.

3. Nej.

Socialdemokraterna, Lena Hallengren

1. Timplanen ändras kontinuerligt. Exempelvis inför vi nu ökad undervisning i matematik och från 2019 får ämnet Idrott och hälsa ytterligare 100 timmar i grundskolan.

2. Ja, det behövs en stadieindelad timplan för att garantera alla elever en likvärdig skolgång. Därför har den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat om en stadieindelad timplan från och med höstterminen 2018.

3. Socialdemokraterna vill både fortsätta öka undervisningstiden i skolan och stärka kvaliteten på undervisningen. Mer tid till lärande är nödvändigt för att höja kunskapsresultaten. Lärarbristen är dock ett påtagligt hinder för all form av skolutveckling och behöver successivt lösas för att man med trovärdighet ska kunna genomföra omfattande reformer kopplat till undervisningstiden. Men även andra reformer som nu genomförs, som utbyggd lovskola, satsningar på fritidshemmen och läxhjälp för alla elever, är viktiga för att öka tiden och kvaliteten på tiden som elever spenderar i skolan.