Så tycker kommunerna om lärarlönelyftet

STATSBIDRAG. Det är starkt skilda åsikter om hur lärarlönelyftet fungerar i kommunerna. Det har varit "en gökunge" enligt en del och andra menar att det är en utopi att klara sig utan det.

Ordförande i utbildningsnämnderna i Sveriges största kommuner har fått svara på Altingets enkät om lärarlöner. De svarande består både höger- och vänsterstyrda kommuner. Och det finns både skillnader och likheter i kommunerna.

Med senaste årens lärarlönelyft, har staten anklagats för att lägga sig i den klassiska lönebildningen mellan arbetsmarknadens parter. Fyra nämndeordföranden menar att lönebildningen ska ske mellan huvudman och lärare. En av dem är Vicki Skure Eriksson (C) i Västerås som dels att lärarlönelyftet skapat frustration, men också gett konsekvenser för kommunen.

“Det är delvis en gökunge eftersom kommunerna inte kompenseras för ökade pensionskostnader som blir en följd av löneökningen, så det blev en ”gåva” med inbyggd kostnad för kommunerna”, svarar hon.

Nödvändigt att göra avsteg

För två socialdemokratiska ordföranden finns utgångspunkten att lönebildning ska ske på det klassiska sättet. Men man tillägger ändå att det har varit nödvändigt.

“Lärarlönerna har släpat efter under många år och inte motsvarat det viktiga uppdrag lärarna har för att elever ska nå kunskapsmålen och utmanas i sitt lärande”, svarar Caroline Hoffstedt (S) i Uppsala.

Av nationellt intresse

I Västerås kan man ändå hålla med om att olika lokala förutsättningar kan motivera att lärarlönerna är undantagna den klassiska modellen. Anders Rubin (S) i Malmö menar att det är nödvändigt eftersom staten anger villkoren för kommunernas ekonomiska utrymme och därmed förutsättningarna för att klara av reformer så som förstelärare. Och lärarbristen är av nationellt intresse.

“Det är en utopi att tro att kommunerna kan agera på marknadsmässiga villkor. Hela modellen för hur lönebildningen ska gå till passar inte för de offentliga akademikerjobben”.

Konsensus kring riktade bidrag

Ordförandena tillfrågas också om hur de skulle prioritera om de riktade statsbidragen blev generella. En hägring som Jaari Puustinen (M) i Eskilstuna, Tobias Nässén (M) i Nacka och Jelena Drenjanin (M) i Huddinge inte vill spekulera i då de anser det är för långt bort i nuläget. Men gemensamt för alla kommunerna är att det skulle skapa en bättre långsiktighet i satsningar och lättare planering av den kommunala budgetarna.

Läs också: Utredning kan avgöra om minoritet för statlig skola blir majoritet

I Norrköping, Malmö, Uppsala, Västerås och Eskilstuna skulle man prioritera mer pengar till lärarlöner om de fick större frihet i statliga skolpengar. I Uppsala uppger man att man redan satsar mer på lärarna än bara statliga lönelyft.

“Syftet med den statliga satsningen var att fungera som en katalysator för kommunernas lönepolitik. Kommunerna som arbetsgivare måste också ta sitt ansvar om vi ska kunna rekrytera och behålla skickliga lärare”, säger Caroline Hoffstedt.

Vill ha lokala modeller

Anders Rubin (S) efterfrågar också avtal som anger lönenivåer som ska gälla alla, men att det blir effektivare om styrningen koncentreras kring utfall och utvärdering.

“Lön i offentlig verksamhet är inte en process med särskilt mycket politisk inblandning, vilket innebär att politiska mål för lönebildningen har visat sig sällan nås. Jag tror det behövs både utrymme för lokala modeller och ett säkerställande via avtal”.

Forrige artikel Statens grepp om landsting och kommuner allt hårdare Statens grepp om landsting och kommuner allt hårdare Næste artikel Snart finns Läsa, skriva, räkna-garantin på plats i skolorna Snart finns Läsa, skriva, räkna-garantin på plats i skolorna
Tidigare GD för F-kassan går till IFAU

Tidigare GD för F-kassan går till IFAU

NAMN. Hon fick ta över Försäkringskassan när generaldirektör Ann-Marie Begler sparkades. Nu blir hon generaldirektör för tredje gången, denna gång på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).