RIO: Folkhögskolan måste likställas med andra utbildningsformer

Ungdomar som inte slutfört sin gymnasieutbildning har en svår situation på arbetsmarknaden. Det finns få jobb med låga utbildningskrav. De som lämnar arbetslösheten för arbete har nästan uteslutande gymnasial eller eftergymnasial utbildning då efterfrågan på utbildad arbetskraft är stor. En fullföljd gymnasieutbildning är en vattendelare och den enskilt viktigaste faktorn för att kunna ta sig in och bli etablerad på arbetsmarknaden.

En fullföljd gymnasieutbildning är en vattendelare och den enskilt viktigaste faktorn för att kunna ta sig in och bli etablerad på arbetsmarknaden.

Det är då oroande att 28 procent av de som studerar på gymnasiet inte nått examen fem år efter studiernas början. För en genomsnittlig kull innebär det att omkring 28 000 personer lämnar gymnasieskolan utan examen. Vidare att det är förhållandevis få som kompletterar sin utbildning på Komvux. Detta framgår av betänkandet I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning som nu varit ute på remiss.

Många som inte avslutat sina studier på gymnasiet lyckas bättre på folkhögskolan. Folkhögskolan får i många fall kompensera när grund- och gymnasieskolan misslyckas. En mycket stor andel av deltagarna studerar sedan vidare eller går direkt till arbete. Folkhögskolan står sig också bra i jämförelse med andra anordnare av vuxenutbildning, till exempel när det gäller andelen avhopp.

Av betänkandet om ungas gymnasieutbildning framgår vidare att det finns flera orsaker till att många inte når målen med sina studier på gymnasiet. Bland annat nämns faktorer kopplade till hur huvudmännen och skolorna bedriver arbetet - till exempel tillgänglig lärmiljö och inflytande - samt bakgrundsfaktorer som innebär olika förutsättningar och behov som skolorna inte lyckas kompensera för. Det kan till vara exempel kön, föräldrars utbildningsnivå, funktionsvariation och psykisk ohälsa.

Folkhögskolan har många svar

Utbildningsformen folkhögskola är en del av lösningen på problemet med att många unga inte når målen med sin gymnasieutbildning och i förlängningen utmaningen med kompetensförsörjningen. När övriga skolan inte på ett tillräckligt sätt förmår kompensera för olika förutsättningar och behov är det bland annat just detta folkhögskolan gör. Den kännetecknas av en unik pedagogik med en i högsta grad tillgänglig studiemiljö, deltagarinflytande och individuell anpassning utifrån förutsättningar och behov. Folkhögskolan har svaret på många av orsakerna till det övriga utbildningssystemets brister. 

Men utbildningsformen folkhögskola är dessvärre relativt osynlig i betänkandet vilket RIO framhåller i ett yttrande till regeringen. Direktivet anger att utredningen ska ta sikte på gymnasiet och Komvux och att åtgärder ska föreslås för att fler ska nå målen där. Visserligen anger betänkandet att antalet unga som söker sig till folkhögskolan kommer att öka som en konsekvens av föreslagna vägledningsinsatser och en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Men att det inte finns anledning att tillföra medel för fler deltagare. En minst sagt häpnadsväckande slutsats.

Som motivering anges bland annat att regeringen redan tillfört medel för att utöka antalet utbildningsplatser. Nästan två månader innan betänkandet färdigställdes överlämnade regeringen vårpropositionen till riksdagen. Där varken förlängs eller permanentas de tillfälliga utbildningsplatser utredningen hänvisar till i betänkandet. Vi anger i vårt yttrande till regeringen att följden av förslagen i betänkandet blir således endast ett ökat söktryck till folkhögskolorna.

Men utan möjlighet för skolorna att kunna ta emot de sökande då ingen finansiering finns för fler utbildningsplatser.

Behovet är stort och växer

Det finns ett stort och växande behov av folkhögskola som utbildningsform. Men för att skolorna ska kunna möta och svara upp mot detta behövs långsiktiga planeringsförutsättningar. Där en utbyggnad av folkhögskolan förutsätter en höjning av anslaget. Den nya regeringen har all anledning att åtgärda denna brist, i synnerhet när vi nu går in i en besvärlig lågkonjunktur med växande arbetslöshet.

Betänkandet I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning är en tydlig påminnelse om behovet av att folkhögskolan likställs med övriga utbildningsformer. Kommande utredningar behöver ges möjligheter och förutsättningar att belysa och föreslå åtgärder som omfattar alla delar av det svenska utbildningssystemet. Det förtjänar ungdomarna som inte fullföljt en gymnasieutbildning och arbetsgivarna som letar med ljus och lykta efter utbildad arbetskraft.