Nya lagar för skolan 2018

Skolstart från sex års ålder

Efter en långdragen konflikt mellan opposition och regeringen beslutades att skolplikten förlängs och blir tioårig. Utbildningsminister Gustav Fridolin var ihärdig att få till en tioårig skola där förskoleklassen blir obligatorisk och han fick två partier med på regeringens sida. De nya reglerna innebär att barn ska börja skolan på höstterminen det året de fyller sex år, med start kommande höst. Men barn har fortfarande förutsättningen att skjuta upp skolstarten ett år eller börja tidigare än vid sex års ålder.

Eleverna i förskoleklass ska även ha samma villkor som de i grundskolan när det kommer till gratis skolskjuts och skolmåltider. Regeringen fick i omröstningen med sig både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, medan alliansen röstade nej.

Ändringar om språk, betyg och timplan i grundskolan

Skollagen ändras genom att föra in benämningarna låg-, mellan- och högstadium och att timplanen ska fördelas efter dessa. Detta leder också till att språkundervisningen påbörjas senast i årskurs sex. Bland annat förs moderna språk in som ett eget ämne och i sameskolan utökas språkval med 48 timmar. En bred majoritet röstade för lagändringen, endast Sverigedemokraterna och två politiska vildar röstade emot. Lagen börjar gälla 1 juli 2018.

Ett annat av utbildningsministerns förslag som riksdagen beslutat om är att timplanen i skolan ska beslutas av regeringen och inte av riksdagen.

Nationella prov får större betydelse och digitaliseras

Ändringar görs bland annat för att säkerheten ska öka kring de nationella proven. Proven ska bedömas av en annan lärare än den undervisande och elevernas svar ska vara avidentifierade. Nationella proven och de nationella bedömningsstöden ska även digitaliseras. Vänsterpartiet var de enda som röstade nej till lagändringen. Den 29 juni börjar lagen gälla.

Tydligare riktlinjer för politisk information i skolundervisning

Ett nytt tillskott i skollagen blir att rektorn får besluta vilka partier som bjuds in till skolorna för att informera eleverna. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström var den som presenterade lagförslaget.

– Reglerna har tidigare uppfattas som oklara. Det har lett till att skolor avstått från att bjuda in politiska partier, sade hon vid en pressträff i september.

Om antalet begränsas kan det göras till partier representerade i riksdag, kommun, landsting eller europaparlamentet. Rektorns urval kan även begränsas till andra partier om det görs på en objektiv grund. Ekström poängterade också vid pressträffen att skolan ska stå för objektivitet och saklighet, men att skolan inte är allmän plats:

– Det är viktigt att hålla koll på att arbetsmiljön är trygg, säker och lugn.

Kravet på objektivitet är reglerat i grundlagen och det innebär att skolorna inte kan utesluta ett parti på grunderna att partiets åsikter uppfattas som odemokratiska.

Alla partier röstade samstämmigt ja till förslaget, förutom Sverigedemokraterna och två politiska vildar som röstade nej.

Fortsatt stöd till ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever

Statsbidraget till försöksverksamheten i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan förlängs. Bidraget gäller under hela 2018.

Malmö högskola blir Malmö universitet

Detta innebär att lärosätet för större forskningsanslag, vilket betyder 98 miljoner kronor extra för 2018. De får också möjlighet att på egen hand besluta om att starta forskarutbildningar.

Fortsatt möjlighet att behandla personuppgifter för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa

Syftet är att om den enskilda samtycker, ska statliga universitet och högskolor ha ett rättsligt stöd behandla personuppgifter i olika forskningsprojekt. Bestämmelserna innebär ett skydd för enskildas personliga integritet. Lagen är tidsbegränsad och förlängs till den 31 december 2020.