Samma krav på nyanlända som på arbetslösa

Förslaget i promemorian, som nu skickas ut på remiss till berörda myndigheter, är ett resultat av migrationsöverenskommelsen som regeringen ingått med Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centern och innehåller bland annat riktlinjer för hur etableringsinsatserna ska se ut i framtiden. Syftet med insatsen är att ge personer som kommer till Sverige en snabbare väg till studier eller arbete.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) sade senast förra veckan, när hon deltog i en konferens om nyanländas etablering på arbetsmarknaden i Europa, att hon vill se en ökning av andelen personer som når sysselsättning efter etableringsuppdraget:

– Sedan jag tillträdde har vi lyckats öka de som kommer ut i arbete eller studier inom två år. Samtidigt tycker jag att det här är på tok för dåliga resultat. Vi har stor potential att utöka detta om man jobbar på rätt sätt, sade Ylva Johansson. 

Tanken med det nya förslaget är att den som inte deltar i de insatser som bedöms nödvändiga för att få ett arbete ska kunna straffas ekonomiskt genom att inte få rätt till hela eller delar av etableringsersättningen, på samma sätt som det fungerar med a-kassan.

Bakgrunden är att regeringen anser att det är viktigt att skapa bättre förutsättningar på lång sikt för Arbetsförmedlingen att arbeta mer effektivt med etableringsuppdraget. I och med förslaget kan den administrativa bördan som etableringsuppdraget medför för Arbetsförmedlingen till viss del tas över av Försäkringskassan, eftersom det är den myndighet som kommer sköta handläggningen av etableringsersättningen.

Personer under 20 utan föräldrar i Sverige ska inte ingå

I nuläget omfattas även 18- och 19-åringar utan föräldrar i Sverige i etableringsprogrammet. De ska enligt regeringens förslag inte ingå i etableringsuppdraget i framtiden utan istället hänvisas till studiestöd och kommunalt försörjningsstöd vid behov. Det förväntas innebära en viss försämring av deras ekonomiska villkor under första tiden i Sverige skriver regeringen i förslaget, men det ska skapa ett incitament för fler att delta i och slutföra gymnasiestudier för att på sikt lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. 

"Sammantaget förväntas förslagen i promemorian och kommande regeländringar på förordningsnivå leda till att fler nyanlända går till arbete eller studier efter det tvååriga etableringsuppdraget." skriver regeringen i ett pressmeddelande. 

Förslaget innebär också följdändringar i flera andra lagar, bland annat lagen om arbetslöshetsförsäkring, inkomstskattelagen, studiestödslagen och socialtjänstlagen.