Debatt

MSU: Det ska inte vara svårare att läsa juridik vid Lund än på Harvard

DEBATT. Omräkningen av svenska IB-elevers betyg behöver ändras för att kompetenta studenter inte ska flytta utomlands. Sverige har inte råd att förlora studiemotiverade ungdomar till utländska universitet och företag, skriver företrädare för Moderat skolungdom.

<div>Frans Saurell och Oskar Månsson är båda ledamöter för Rikskommittén moderat skolungdom.</div>
Frans Saurell och Oskar Månsson är båda ledamöter för Rikskommittén moderat skolungdom.
Foto: MSU
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Frans Saurell
Ledamot, Rikskommittén moderat skolungdom
Oskar Månsson
Ledamot, Rikskommittén moderat skolungdom
 

IB-linjen, också känd som International baccalaureate är en internationell gymnasielinje som ett flertal gymnasium runt om i Sverige erbjuder. Att studera på IB-linjen är väldigt krävande och kräver mycket självdisciplin och hårt arbete, men tyvärr så belönas inte det i Sverige. Överföringen av IB-betyg till svenska betyg underminerar elevernas verkliga kapacitet.

Få når toppen

Det är en av 465 IB-elever som når 45 IB-poäng, detta räcker knappt till att komma in på juridikutbildningen på svenska universitet. Däremot kräver ingen av de högst rankade universiteten i världen 45 IB-poäng för något program.

Samhällskostnad

Sverige har inte råd att slänga bort högkompetenta studiemotiverade studenter, om vi ska fortsätta hålla vår ställning som kunskapsnation. Sverige behöver IB-eleverna mer än vad dessa elever behöver Sverige. När allt fler människor slutför eftergymnasiala studier världen över har vi inte råd att tappa konkurrenskraften som IB-elever tillför.

Att det krävs 43 till 45 IB-poäng för att få 20.00 i meritpoäng gör att deras ansträngningar får oerhört lite gehör jämfört med eleverna som går på ett gymnasieprogram med det svenska systemet. Varför ska vi satsa tid, pengar och resurser på elever som inte kommer stanna i Sverige? Vi måste göra det möjligt för IB-elever att studera vidare även på svenska universitet och högskolor.

Brist på kompetens

Svenska företag skriker efter kompetens. Till exempel gick Volvo ut för några veckor sedan om att det nästintill är omöjligt att hålla kvar företaget i Sverige på grund av den bristande kompetensen. Trots att kompetensen finns i Sverige om vi bara använder oss av den och låter den utvecklas.

Svenska lagstiftare behöver höja IB-utbildningens status i Sverige och ge eleverna samma möjligheter utefter deras ansträngning, som de eleverna som går på svenska gymnasieprogram. IB är ett bevisat kompetenshöjande program som drillar eleverna i nästintill akademiska principer, det är något vi som land ska värna om och inte bortprioritera. Det ska inte vara svårare att studera juridik på Lunds Universitet än på Harvard.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00