MFD: Funktionsnedsatta elever behöver flexibilitet för att bli tryggare

I skolan möts elever med olika förutsättningar och behov. Men klarar skolan att möta elevernas behov? Det finns allvarliga problem i svenska skolor visar en rapport från Skolverket.

Skillnaderna mellan skolor både gällande lärmiljö och kvaliteten i undervisningen blir allt större. Det saknas data om att unga med funktionsnedsättning klarar skolan sämre än andra, men unga som inte klarar skolan eller arbetar är överrepresenterade bland ungdomar med funktionsnedsättning. Skolan måste fungera för fler och skolmiljön måste förändras.

Skapa skolmiljö för alla

Unga med funktionsnedsättning upplever sig särskilt otrygga i skolan, det visar bland annat undersökningar från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Avhoppen från gymnasiet är vanligare bland elever med funktionsnedsättning än andra.

Malin Ekman Aldén
Generaldirektör, Myndigheten för delaktighet

Skapar vi däremot en skolmiljö med utgångspunkten att fungera för fler kommer också fler att trivas och lyckas. Kunskaper om hur dessa miljöer skapas finns redan, och kostnaderna för att bygga en skola för alla har goda chanser att betala sig.

Fokusera på helheten

Just nu pågår flera renoveringar av skolor runt om i landet och här är det viktigt att lyfta frågor som vad en bra skolmiljö är och hur kan skolan utformas för att passa fler, där vi ger eleverna själva möjlighet att välja.

Det går inte bara att fokusera på individuella stöd utan fokus behövs på helheten, till exempel är en störande ljudnivå ett problem för många. Men självklart är det även viktigt med enskilda stöd för de som behöver, men grundproblematiken kommer vi inte ifrån om vi inte tänker att skolmiljön ska passa för fler.

Vanligare med avhopp

Det är starka samband mellan utbildningsnivå och ekonomisk självständighet, god hälsa och demokratisk delaktighet.

Att ha möjlighet att välja och genomföra utbildning är en av grunderna. Men för elever med funktionsnedsättning saknas jämlika möjligheter att välja önskade utbildningar. Det finns också tydliga tecken på att både bristande tillgång till tillgängliga läromedel och utformningen av skolmiljön står i vägen.

Avhoppen från gymnasiet är vanligare bland elever med funktionsnedsättning än andra och endast var tredje 30–64-åring med funktionsnedsättning har en eftergymnasial utbildning jämfört med 47 procent för hela befolkningen i samma ålder.

Brist på stöd från vuxna

Ofta är skolmiljön en bidragande orsak till problemen. Klassrum skapade för katederundervisning, långa anonyma korridorer och rastverksamhet utan tillsyn av vuxna passar långtifrån alla.

I SPSM:s Barnpanelsrapport berättar elever med funktionsnedsättning om sin rädsla för att störa andra eller själv bli störd i klassrummet, om oro för att råka ut för bråk och mobbning samt om bristen på stöd från vuxna om en jobbig situation skulle uppstå.

Långt steg till fortsatta studier

Vad är då lösningen? Svenska skolan behöver utformas så att fler elever upplever att de duger och lyckas. Utöver det måste elever som behöver, också få god tillgång till flexibla lösningar och individuella stöd.

Att varje elev har jämlika möjligheter att utvecklas och lära ställer krav på både pedagogiken och utformningen av skolans lokaler. Barn måste också få känna att de passar in och lyckas i skolan. För den elev som tidigt tvingats vänja sig vid att misslyckas i klassrummet kan steget till fortsatta studier bli väldigt långt.

Oavsett förutsättningar och behov

Det gäller att tänka rätt från början, att bygga och utforma skolmiljöer med goda förutsättningar, flexibel undervisning i större och mindre grupper och med trygga utrymmen mellan lektionerna. Det är grunden för att skolan ska finnas för alla elever, oavsett förutsättningar och behov.