LO-rapport: ”Kickstarta skolan”

Ska skolkrisen lösas går det inte att dutta med små reformer. Hela systemet måste kickastartas för att effekten ska bli ordentlig, menar doktoranderna i nationalekonomi Dany Kessel och Elisabet Olme som står bakom rapporten ”Skolan sviker – hur, varför och vad kan vi göra åt det?” Rapporten är en del i LO-projektet ”Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik”.

Det handlar om stora satsningar på lärarutbildningen, ny stor skolmyndighet, rejält höjda lärarlöner och att staten tar över merparten av skolans uppgifter. En omfattande stor reform vill forskarna dock ta det lugnare med: avskaffandet av det fria skolvalet.

Merparten av sidorna i rapporten ägnas dock åt att beskriva vad som har gått snett i skolan och vad det kostar samhället.

Dålig skola ger dolda kostnader på 25 miljarder

Kessel och Olme tar fasta på att en högpresterande lärare höjer skolresultaten hos eleverna med 5 procent. Amerikansk forskning visar att eleverna får påtagliga effekter av detta senare i livet med betydligt högre livsinkomster. Forskarna översätter dessa resultat på svenska förhållanden och gör en försiktig tolkning. ”En väldigt återhållsam uppskattning är att 25 procent av effekterna kvarstår när man tar hänsyn till detta. Detta innebär ungefär 25 000 kronor per elev eller 625 000 kronor i en klass med 25 elever. Med en genomsnittlig elevkull på 100 000 elever motsvarar det 25 miljarder kronor per år.

Marknadsmekanismerna står också i direkt kontrast med ambitionen om likvärdighet som vi har i den svenska skolan.

Dany Kessel och Elisabet Olme

Forskarna går sedan igenom en mängd indikatorer som visar på att högskolorna har blivit sämre på att utbilda lärare.

Det fria skolvalets effekter på skolresultaten är omtvistade. Men forskarna landar i slutsatsen att det är svårt att se varken positiva eller negativa effekter för merparten av eleverna. Men för de sämst presterande eleverna finns ett tydligt samband. ”Vår bedömning är alltså att skolvalet är en signifikant del av förklaringen till de försämringar vi ser bland de elever som presterar sämst.”

Låg status på grund av dåligt utbildning

Lärarutbildningarna har fått allt sämre studenter som söker sig till utbildningarna, och utbildningens kvalitet har blivit sämre, enigt forskarna. Det bidrar till att göra läraryrket mindre attraktivt. Men också det kommunala huvudmannaskapet har bidragit till läraryrkets låga status.

Marknadsanpassning, alltså skolpengen och det fria skolvalet, blir starkt ifrågasatta av forskarna. ”Marknadsmekanismerna står också i direkt kontrast med ambitionen om likvärdighet som vi har i den svenska skolan.”

När det gäller åtgärderna så menar Kessel och Olme att det går att reformera skolan inom det nuvarande systemet. Men effekterna blir då inte så stora. ”Vi tror att man, för bäst effekt, måste ”kickstarta” systemet. Detta för att fler lärarstudenter ska genomföra utbildningen och stanna inom yrket.

Forskarna vill att man lanserar ett antal reformer samtidigt och sedan arbetar medvetet för att se till att lärarkåren och allmänheten är informerade och tror på den långsiktiga ambitionen.

12,5 miljarder till högre löner

Högre lärarlöner är en viktig del i detta reformpaket.  En höjning av månadslönen med 10 000 kronor ger dubbel effekt. Dels att det direkt blir mer attraktivt att vara lärare tack vare lönen, dels att det ger en signaleffekt. Den högre lönen visar att samhället anser att lärare är viktiga och då vill fler bli lärare, resonerar forskarna. 

Med återflöden, att lärarna betalar skatt, blir kostnaden strax över 12,5 miljarder kronor per år.

En annan viktig del är att göra skolan statlig (precis som LO-basen föreslog i september). Ett statligt skolansvar gör att det blir lättare att ta kontroll över lönebildningen för lärare. Men det statliga huvudmannaskapet gör det ockå enklare att nå en likvärdig skola.

En del i statens ansvar blir att inrätta och driva en ny supermyndighet. ”Vi tänker oss en forskningsanknuten skolmyndighet som tolkar kursmål, utvärderar, utvecklar skolan och formulerar ”best practice”. Denna myndighet bör också vara ansvarig för fortbildning av lärare”, skriver forskarna. De vill ha en ” omfattande verksamhet med lokal förankring”.

En sådan myndighet skulle kosta cirka 3 miljarder kronor mer om året jämfört med dagens skolmyndigheter.      

En fördubbling av lärarledda timmar

När det gäller lärarutbildningen vill Kessel och Olme utöka antalet lärarledda timmar till 1970-talets nivå. Det är mer än en fördubbling av antalet timmar.

Forskarna förespråkar en utbildning som är nära kopplad till professionen. De vill också ha omfattande fortbildningsmöjligheter. Reformen skulle öka statens kostnader med 3 miljarder kronor om året.  Om inte detta skulle räcka för att attrahera studenter kan forskarna tänka sig ett system med stipendier. Ett stipendium på 150 000 kronor om året per person kostar staten 4,5 miljarder.

Allt detta är åtgärder i kickstarten. På längre sikt vill forskarna avskaffa det fria skolvalet på grundskolan. ”Detta skulle innebära att eleverna, precis som innan det fria skolvalet infördes, blir tilldelade en skola utifrån var de bor. För att förhindra att bostadssegregationen resulterar i en segregerad skola i detta system måste skolornas upptagningsområden konstrueras med det uttalade syftet att motverka segregation mellan skolor”, skriver Dany Kessel och Elisabet Olme.