Lärarnas riksförbund: Vår kravlista till regeringens kräftkalas

Om regeringen inte hinner avverka vår lista under den formella diskussionen är den en utmärkt utgångspunkt för seriösa samtal innan stoj och glam helt tar överhanden. 

Med den besparingsvåg på skolan som nu sköljer över landet blir det allt mer uppenbart att staten måste ta ett fast grepp över skolan. Finansminister Magdalena Andersson har själv pekat på att kommunsektorn inom några år kommer att ha ett finansieringsgap på 90 miljarder kronor. Med ett så dramatiskt scenario så krävs det extraordinära åtgärder.

Staten bör ta över

En sådan fundamental åtgärd är att staten så snart som möjligt tar över finansieringen av skolan. Det skulle minska trycket på kommunsektorn och skona skolan eftersom staten ser ut att ha långt bättre ekonomiska muskler än den på sina håll katastrofala kommunala ekonomin. På det sättet finns det förutsättningar för en likvärdig utbildning för alla och det stora antalet specialdestinerade statsbidrag kan upphöra.

Satsningar behövs

Tills staten tar över det finansiella ansvaret för skolan måste kommunerna få resurser så att den nuvarande besparingsvågen omedelbart stoppas. Det måste också finnas utrymme för en fortsatt lärarlönesatsning. Den satsning på förstelärarlöner, för några få, som hittills presenterats är felriktad. 

För att uppvärdera lärares insatser i områden som präglas av utanförskap måste lönesatsningen omfatta alla. Dessutom måste den ursprungliga planen om en permanent satsning på totalt 6 miljarder per år till skolan fullföljas. Det betyder en tillkommande utgiftsökning för budgetåret 2020 på 3,5 miljarder.

Dessutom bör staten under det kommande året förbereda övertagandet av skolans finansiering genom att inleda arbetet med att bygga upp statliga regionala skolkontor.

Pengar till tioårig grundskola redan nu

Om regeringen i enlighet med Januariavtalet menar allvar med att införa en tioårig grundskola så kräver det resurser. En skissartad beräkning för kostnaden av en relativt omfattande kompletteringsutbildning som leder till grundlärarexamen, samt löneersättning, ger vid handen att det totalt kan handla om medel på mellan 4,5 och 5 miljarder kronor.

Det finns ingen anledning att avvakta med att genomföra denna reform utan det gäller att redan nu förbereda den. Om reformen på allvar ska betyda något måste lärarna ha en utbildning som svarar mot skolans mål. Lärarnas riksförbund föreslår därför att 500 miljoner avsätts för ändamålet redan i höstbudgeten.

Otillräckliga resurser

Lärarutbildningens kvalitet har med rätta diskuterats. Flera uppföljningar har visat att studenterna får alldeles för lite lärarledd undervisning. Det handlar om ynka 8 timmar per vecka. Lärarnas riksförbund ställer därför krav om att den lärarledda undervisningstiden ska öka med 50 procent.

Även resurserna för verksamhetsförlagd utbildning är helt otillräckliga. För att klara en ambitionshöjning på den nivån uppskattar vi kostnaden till i storleksordningen 700-800 miljoner kronor. Men det bör ske en stegvis upptrappning under de kommande åren för att ge lärosätena möjlighet att anpassa sin organisation så förslagsvis bör 150 miljoner avsättas för det kommande budgetåret. 

Ny skolform

Under 2020 måste också en ny skolform snabbutredas enligt det förslag som vi tidigare presenterat. Det blir allt mer uppenbart att de elever som inte klarar av att komma in på nationella program i gymnasieskolan behöver en individuell studieplan istället för fiaskot med introduktionsprogrammen. 

Nu brådskar det att genomföra intentionerna i Januariavtalet på skolans område. Men de förslag som vi här har sammanfattat är inte bara av intresse för regeringen och partierna som står bakom Januariavtalet utan förslagen bör noga övervägas även av övriga partier.

Skolan får inte försättas i vänteläge.