Lärarförbundet: Politikernas rädsla drar isär skolan

DEBATT. TIMSS 2019 är en i raden av undersökningar som visar att svensk skola tappar i likvärdighet. Det är pinsamt för ett land som kallar sig kunskapsnation. Staten måste se till att vilda västern som råder för friskolekoncernerna får ett slut, skriver Lärarförbundet.

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet


Skillnaderna i kvalitet och ambition mellan kommunerna är gigantiska i dag och segregationen inom kommunerna fortsätter att växa. Nuvarande skolvalsmodell förstärker ojämlikheten. Inga lärare eller rektorer i världen kan ge alla elever samma chans när systemet i sig motverkar likvärdiga förutsättningar.

Nu bekräftar den internationella kunskapsmätningen TIMMS 2019 vad många andra studier redan visat: skillnaderna mellan högpresterande och lågpresterande elever bara fortsätter att öka – i det här fallet i ämnena matematik och naturvetenskap. Socioekonomisk bakgrund har blivit avgörande för en elevs skolresultat. Det är inte bra för Sverige som land och det är definitivt inte rättvist.

Politikerna tvekar av rädsla

En avgörande orsak till att skolan dras isär är att kommuner med god ekonomi tenderar att satsa mer på sin skola, medan kommuner med sämre ekonomi inte har de förutsättningarna. Den statliga utredningen En mer likvärdig skola har föreslagit att staten ska ta ett större ansvar för skolans finansiering. Det är bra, men politikerna tvekar.

Samma utredning visar att dagens konstruktion av skolval och skolpeng skadar skolsystemet som helhet och minskar likvärdigheten. Även här tvekar politikerna av rädsla för att stöta sig med de stora vinstdrivande skolkoncernerna.

Obegripligt val

Utredningen visar att friskolorna får betalt för ett uppdrag de inte utför. Det är nämligen bara kommunerna som behöver hantera svängningarna i elevtalen och vad dessa svängningar kostar. Utredningen föreslår ett avdrag på friskolornas ersättning motsvarande de kommunala merkostnaderna för att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att alltid ta emot nya elever. Det är faktiskt obegripligt att politikerna har valt ett finansieringssystem som inte tar hänsyn till detta.

Systemet spär på segregationen

Den statliga utredningen föreslår också att det ska bli slut på att sätta barn i kö till en friskola redan vid födseln och lämnar det utmärkta förslaget att skolval ska ske under en avgränsad tidsperiod, där alla garanteras samma information. Dagens system med kötid gynnar enbart elever med välutbildade och välbeställda föräldrar. Inte heller detta förslag passar skolkoncernerna som vill att platserna ska fortsätta vara paxade på förhand.

Trots att det finns ett tydligt uppdrag i skollagen att kompensera för elevers olika förutsättningar så har vi i dag ett skolsystem som spär på segregationen. Det är inte värdigt ett land som Sverige att likvärdigheten fortsätter att försämras om systemet inte reformeras. Skolresultatet påverkas allt mer av vilka föräldrar du har och hur deras utbildningsbakgrund ser ut. Det är pinsamt för ett land som vill kalla sig kunskapsnation.

"Sätt igång utredning"

Det är dags för politikerna att vakna och reglera den så kallade skolmarknaden. Genomför förslagen i utredningen En merlikvärdig skola.

Sätt också igång den utredning om att flytta huvudansvaret för skolan från kommunerna till staten som utlovades i januariöverenskommelsen – mer än halva mandatperioden har gått utan att något hänt. Det är dags att ta likvärdighetsproblemen på allvar, såväl i den kommunaliserade som den privatiserade skolan.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020
3/12
2020
8/12
2020
14/12
2020
19/1
2021
4/2
2021

Forrige artikel "Marknadsskolan missgynnar det fackliga arbetet" Næste artikel Weidmo Uvell: Friskolor inte problemet – skett radikal förändring i elevunderlaget Weidmo Uvell: Friskolor inte problemet – skett radikal förändring i elevunderlaget