Kornhall: Lärarlönelyftet skapar dålig stämning på skolorna

ARBETSLIV. forskaren och författaren Per Kornhall säger att det skapas en ogynnsam tävlingssituation på skolorna av Lärarlönelyftet. Men OECD är positivt till reformen.

Altinget har tidigare skrivit om Lärarlönelyftet. Vad de olika aktörerna tycker om reformen samt om den grupp som är förbisedd och hoppas på ett Lärarlönelyft.

Till Altinget säger forskaren och författaren Per Kornhall att det är få reformer som orsakat så mycket missämja och dålig stämning ute i skolorna.

– Man har sagt att de bra lärarna ska få en lönehöjning. Vem avgör vem som är en bra lärare? På vilka grunder? Det blir en väldigt svår situation i skolorna. 

Oönskad effekt

Kornhall menar att reformen inte får önskad effekt men ser det som typiskt från statens sida att göra reformer i public management anda. En systemkritik som han även lyfter i sin bok Flip the System.

– Det ända som händer är att professionen svarar med att man tycker att staten är dum och det blir dålig stämning i skolorna.

Ute på skolorna har man enligt Kornhall ett gemensamt ansvar för barnen och därför blir det enligt honom konstigt när det med sådana medel skapas tävlingssituationer.

– Det är klart man kan använda sig av löner för att ge mer till de som tar större ansvar. Men att belöna de som är duktiga på att undervisa, det blir konstigt. Det finns andra mer effektiva sätt som bygger på att lärare tillsammans utvecklar sin undervisning. Det är sådant som jag skriver om mitt kapitel.

Lärarlönelyftet enligt OECD

I rapporten ”Education policy outlook Sweden” skriver OECD:s om Lärarlönelyftet som ett nytt inslag i den svenska skolpolitiken som är tänkt att höja ungefär 60 000 lärarlöner. Rapportens projektledare Diana Toledo Figueroa är positiv till reformen.

– Det är den preliminära uppfattningen vi har av de reformer som gett lyft, säger hon till Altinget.

Rapporten lyfter fram att en av de huvudsakliga åtgärder som bör tas för att komma till bukt med utmaningar i den svenska skolan är att göra läraryrket mer attraktivt och höja dess status.

Statskontorets utvärdering

Statskontoret ska utvärdera hur Lärarlönelyftet används av huvudmännen, vilka effekter det haft på lärarnas löneutveckling samt huruvida det lett till en ökad kvalitet i undervisningen.

En utvärdering ska även göras om lärarnas lönehöjning, om ökningen varit med bidrag, varit långsiktig samt om det har påverkat lärarnas rörlighet på arbetsmarknaden.

Vad utvärderingen hittills visar på går inte att säga än enligt utvärderingens projektledare Susanne Johansson.

– Vi har gjort vår materialinsamling och börjat fundera på vad det kan visa. Det är ett långt uppdrag, vi ska redovisa detta i december så vi har i nuläget inga resultat att redovisa från utvärderingen, säger Johansson till Altinget.

Statskontoret ska lämna en delrapport den 1 december 2017 och en lägesrapport den 1 december 2019. De hela ska sedan slutredovisas den 1 juni 2021.

Forrige artikel Låga betyg i sexan följer med till nian Låga betyg i sexan följer med till nian Næste artikel OECD-rapport: Sveriges åtgärder har börjat ge resultat OECD-rapport: Sveriges åtgärder har börjat ge resultat