"Kognitivt anpassade digitala hjälpmedel är en av pusselbitarna"

DEBATT. Enligt lagen ska skolan vara tillgänglig för alla. Trots det kan en elev med kognitiva funktionsnedsättningar inte räkna med att få samma anpassade hjälp som en elev med synfel, skriver Tove Christiansson och Annelie Karlsson. 

Tove Christiansson
Vd, Abilia Sverige
Annelie Karlsson
Specialpedagog och grundare av Funkkonsulten

Elever med kognitiva funktionsnedsättningar, som till exempel adhd och autism, finns i alla skolor, i alla klasser, och behovet av kognitivt stöd ökar stadigt.

I en undersökning som Abilia lät Novus genomföra i år uppskattar fyra av tio rektorer, lärare och specialpedagoger att minst 20 procent av deras elever har nedsatt kognitiv förmåga. Det innebär att i en klass med 30 elever kan sex elever behöva extra stöd.

Oöverstigligt problem

Den som har behov av stöd för sin kognitiva förmåga har ofta svag tidsuppfattning och svårt att få kontroll över vad som ska hända under skoldagen. Det här skapar stor oro och stress och en enkel skoluppgift kan bli ett oöverstigligt problem. Det i sin tur ökar stressen ytterligare och leder till problem i klassrummet för alla elever.

Kognitiva hjälpmedel

Därför kan kognitivt anpassade hjälpmedel vara viktiga verktyg eftersom de hjälper eleven att få en känsla för tid och skapa en struktur i vardagen. Med en tydlig överblick över vad som ska hända från morgonen till att skolan slutar minskar stressnivån så att eleven kan fokusera på lärandet.

Abilias undersökning visar att 74 procent av specialpedagogerna anser att kognitivt anpassade hjälpmedel gör att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen bättre.

Inte rätt förutsättningar

Samtidigt visar en ny studie från Linköpings universitet att 80 procent av elever i gymnasieskolan ansåg att skolmiljön inte gav dem rätt förutsättningar för att planera, organisera och strukturera aktiviteter. Det var inom det området som det största gapet mellan behov och individuell anpassning fanns.

Hjälp för hela klassen

Kognitivt anpassade digitala hjälpmedel kan till exempel vara en app som på ett enkelt sätt strukturerar, påminner och ger eleven kontroll i vardagen. Det kan även vara en planeringstavla som visar dagens aktiviteter, aktuell tid och hur långt det är kvar till nästa aktivitet.

Tiden visas som mängd i form av ljusstaplar som stärker elevens tidsuppfattning. En digital tavla på väggen i ett klassrum är dessutom en hjälp för hela klassen.

Borde vara självklarhet

Enligt skollagen ska skolan vara tillgänglig för alla. Varje elev ska få det stöd han eller hon behöver för att klara sin skolgång. Har en elev dålig syn så är det fullständigt självklart att eleven ska få hjälpmedel, det vill säga glasögon, som är anpassat efter just denna elevs synfel.

Det borde vara lika självklart att elever som behöver kognitivt stöd får hjälpmedel som är anpassat efter just den elevens förutsättningar.

Liten investering 

Kognitivt anpassade digitala hjälpmedel som kan anpassas för eleven finns redan, dessutom är de kostnadseffektiva.

Ser vi det ur ett större samhällsperspektiv är rätt stöd i skolan avgörande för att ge barn och unga möjlighet, att utifrån sina egna förutsättningar, vara delaktiga. Kognitivt anpassade digitala hjälpmedel är en av pusselbitarna i detta och en liten investering om man jämför med de samhällskostnader som ett liv i utanförskap kan leda till.

Forrige artikel SD-ledamöter: Risk att normkritik blir en förtryckande kultur  SD-ledamöter: Risk att normkritik blir en förtryckande kultur  Næste artikel "När personer rör sig mellan näringsliv och akademi berikas båda sektorerna"