KD: 7 åtgärder för att höja Pisa-resultaten

DEBATT. Det finns ett stort misslyckande i resultaten i Pisa-undersökningen. Vi ser flera nödvändiga åtgärder som vi vill införa mot detta, skriver Gudrun Brunegård (KD), skolpolitisk talesperson.

Gudrun Brunegård (KD)
Skolpolitisk talesperson

 

2011 var det stora reformåret för svensk skola. Då fick Sverige bland annat en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner, ny lärarutbildning och ny gymnasieskola, ändringar som tar tid att arbeta in. Den fortsatta uppgången i Pisa-undersökningen är ytterligare bevis för det framgångsrika reformarbetet som Alliansen gjorde i regeringsställning.

Misslyckande som kräver åtgärder

Utvecklingen håller i sig men vi kan inte slå oss till ro. Den svenska skolan har fortfarande stora problem. När man tittar närmare på rapporten kan man konstatera att en så stor andel som 11 procent av eleverna har så dåliga språkkunskaper att de inte ens kunnat delta i provet.

Detta är naturligtvis ett stort misslyckande och gör resultatet missvisande. Hade dessa elever deltagit i provet hade resultatet blivit ett helt annat. Sverige har alltså stora utmaningar.

Därför föreslår Kristdemokraterna en rad åtgärder för att hjälpa skolan i rätt riktning.

Särskilt stöd efter behov – i tid

Barn i behov av särskilt stöd måste få det i de tidiga årskurserna. Så mycket lidande skulle kunna undvikas om barn inte tilläts halka efter i lågstadiet, något som bara blir svårare att ta igen ju högre upp i åldrarna man kommer. Vi vill ha en stor satsning på speciallärare för att kunna hjälpa de barn som behöver det mest.

Gör skolan till en trygg plats

Vem kan lära sig något om rädslan för mobbning och kränkningar hänger som ett moln över huvudet? Skolan måste ta barns mående på allvar och enbart använda sig av program mot mobbning som är evidensbaserade, som man vet fungerar.

Uppvärdera läraryrket

Duktiga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Därför måste vi ställa högre krav på de som ska få gå lärarutbildningen. Vi menar att det ska krävas minst betyget B i svenska och engelska om man vill bli grundskolelärare, och i undervisningsämnena om man vill bli ämneslärare.

Vi vill också underlätta för redan yrkesverksamma akademiker att skola om sig till att bli lärare genom en kortad kompletterande utbildning.

Minska den administrativa bördan

Lärare måste få tid att vara lärare. Så mycket tid läggs på uppgifter som andra yrkeskategorier skulle kunna göra lika väl. Lärarassistenter är ett exempel på detta, men vi ser även positivt på andra lösningar, exempelvis när civila samhället får en roll i skolan eller koncept som Klassmorfar, där äldre vuxna finns i skolan för att skapa trygghet på raster och i korridorer.

Mer lärarledd undervisning

God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Det är därför viktigt att skolan satsar på just läsinlärning. Lärare som saknar utbildning i läsinlärning bör få en kompletterande sådan. Vi vill också se en satsning på lärare i svenska som andraspråk.

Mer idrott på schemat

Elever som rör på sig lär sig bättre. Vi får fler och fler belägg för att det är så. Och ändå går utvecklingen i helt motsatt riktning. Rörelse måste in naturligt i våra liv, så även i skoldagen. Utöver detta vill vi ha 100 timmar idrott mer än i dag.

En samlad elevhälsa

Den psykiska ohälsan ökar hos unga. En väl utvecklad elevhälsovård främjar det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi vill se en elevhälsogaranti som innebär en rätt att komma i kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.

Med Kristdemokraternas skolpolitik fortsätter vi att föra svensk skola i rätt riktning.

Forrige artikel MP: Sverige måste få en etablerad samtyckeskultur MP: Sverige måste få en etablerad samtyckeskultur Næste artikel Tiden och SSU: Skapa hårda elevkvoter som i Danmark Tiden och SSU: Skapa hårda elevkvoter som i Danmark
Fredriksson ryter ifrån:

Fredriksson ryter ifrån: "Hanteras bäst av dem som kan skolan"

SKOLSTART. Folkhälsomyndigheten ska inte ge detaljerade rekommendationer om skolan, slår Skolverkets gd Peter Fredriksson fast. Han uppmanar nu huvudmän och kommunpolitiker att ta ansvar för lärarnas säkerhet och för att skolstarten fungerar.