Här ska regeringen lägga krutet sista året

PÅVERKAN. Åtgärder för att bryta skolsegregationen och fler vägar till läraryrket för att stävja lärarbristen är två återkommande önskningar om vad regeringen ska prioritera under mandatperiodens sista år.

Politik är att prioritera, speciellt om det handlar om att fördela skattepengar till olika samhällsintressen. Regeringen, i sin nuvarande form, har ett år kvar vid makten, om inte regeringen tvingas avgå i förtid. Altinget har frågat tungviktarna inom skolpolitiken om vilka tre frågor de vill att regeringen ska prioritera detta år. Det finns en bred samstämmighet på ett par områden. Det första handlar om att bryta segregation och göra skolan mer likvärdig. Här finns också flera förslag från Skolkommissionen som syftar till just detta, och som aktörerna vill se genomförda.

Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö, kan sägas sammanfatta flera av aktörernas önskan.

– Genomför skolkommissionens förslag om en rättvisare nationell resursfördelning.

Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd i Göteborg har frågan om skolsegregationen överst på listan. Även Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, lyfter fram kommissionens förslag.

– Stärk resurserna till skolan genom totalt sex miljarder kronor som Skolkommissionen föreslår.

Obligatoriskt skolval

Matz Nilsson, ordförande i Sveriges skolledarförbund menar att man kan stärka likvärdigheten genom att införa obligatoriskt skolval.

– Obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vårdnadshavare kan vara ett steg i rätt riktning. För ett hållbart samhällsperspektiv måste skolans klasser så långt som möjligt ha en så bred social sammansättning som möjligt.

Även Ulla Hamilton på Friskolornas riksförbund håller den frågan som högprioriterad.

– Inför obligatoriskt skolval. Se till att kommunerna lever upp till sin infoplikt om skolvalet och att det gäller även de som är nya i vårt land. 

Alternativa vägar för lärare

Den andra frågan där det råder stor samstämmighet är att hitta fler och kreativa lösningar på hur fler ska kunna bli lärare.

– Underlätta för lärare att komplettera behörighet medan de undervisar. Viktigaste faktorerna för elever att känna sig motiverade är att ha kunniga och motiverade lärare, säger Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer.

Ulla Hamilton vill se ökade möjligheter att rekrytera utbildade lärare från utlandet.

– Möjligheterna att återgå till eller att sadla om till läraryrket måste bli fler, konstaterar Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Men det finns röster och förslag som inte är hämtade från Skolkommissionen.

Tredje vägens skolpolitik

– Regeringen bör prioritera överenskommelser som möjliggör en ”tredje väg” på skolans område – en likvärdig men inte likformig skola, menar Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund.

Anders Rubin har en önskan om ökad lugn och ro på det rikspolitiska planet.

– Inte hitta på ytterligare stora och egentligen omotiverade stora förändringar i skolväsendet.

Per-Arne Andersson vill att regeringens arbete med Nationell samling för läraryrket utvecklas till ett reellt samråd med en konkret handlingsplan mellan de parter som har ansvar att genomföra åtgärderna.

Han är också kritisk till bedömningssystemen av eleverna.

– Trots det stora arbete som läggs på betyg och nationella prov anses de inte fungera som pålitliga utvärderingar. Istället styr internationella mätningar som PISA och TIMMS beslut om skolan. Såväl Skolkommissionen som tidigare utredningar har föreslagit ett nytt nationellt uppföljnings- och utvärderingssystem. Regeringen bör snarast ta initiativ till att det kommer till stånd.

Vinster lågprioriterat 

Frågan om vinster i skolan är påtagligt frånvarande i svaren. Råden till ministrarna Gustav Fridolin och Ardalan Shekarabi om Reepalus utredning får nog tolkas som att det inte är någon brådska på det området. Bara Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund, är inne på det spåret.

– Svenska folket vill ha valmöjlighet för olika elevers behov att välja pedagogisk miljö och en stärkt tillit till lärares yrkeskunnande. Samtidigt vill en majoritet begränsa ”marknadisering”, vinstdrift och segregation.

Forrige artikel Det här hände på departementet under semestern Næste artikel Regeringen på väg att införa läsa-, skriva-, räknagaranti