Hallå där Matz Nilsson – som har sju krav till politikerna

1 500 skolledare höll en tyst minut

I år fyller Nordiska skolledarkongressen 25 år. Men jubileumsfirandet fick en tragisk start. 

– Den stora paradoxen var att konferensen inleddes med den mycket hemska händelsen i Malmö. Så alla 1 500 skolledare höll en tyst minut för de två mördade lärarna på Malmö latinskolan. Flera skolledare fick bege sig hem också och ta hand om elever och personal, säger Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledare, till Altinget. 

– I övrigt uppmärksammade vi jubileet genom att ha ett vasst program. 

Vad har det nordiska skolsamarbetet betytt för svensk skola? 

– Nordiska skolledarkongressen är Sveriges största mötesplats för kompetensutveckling för skolledare. Det finns ingen motsvarighet till det. Det är en väldigt stor och viktig plats där vi träffas och fördjupar vår kunskap och ledarskap inom förskola, skola och vuxenutbildning. 

Vilka frågor har tagits upp?

– Den viktigaste frågan som vi hade uppe är förutsättningarna för skolledarnas uppdrag. Vad är det som gör att vissa huvudmän har en hög tillit inom sin organisation och vad är det som gör att andra inte har det? Vad behöver vi göra för att skapa en stabilitet så att fler skolledare stannar längre på sina uppdrag? 

– Det andra huvudtemat vi har var vem som ska styra över skolan. Ska vi ha lokal styrning som idag eller ska staten ta över och styra? En majoritet av landets skolledare vill att staten ska ta över en likvärdig finansiering. Det klarar inte kommunerna i dag. 

Ni har också formulerat en rapport med valets viktigaste frågor som innehåller krav till politikerna. Vad är bakgrunden till den? 

– Jag uppvaktar alla riksdagspartiers utbildningspolitiska talespersoner med de här sju kraven vi har. Kraven bygger på vad våra medlemmar prioriterar och vilka frågor de vill att politiken ska prioritera.

– Det första kravet är ett attraktivt yrke och en hållbar arbetsmiljö. Det handlar om tre saker: bättre löneutveckling för skolledare, vi har alldeles för många arbetstimmar per vecka och rektorn måste få styra sin egen inre organisation som skollagen säger. 

Man har satsat på lärarnas löneutveckling men inte på skolledarna

– Det andra kravet är att vi måste börja diskutera de biträdande rektorernas roll. Det har nu passerat antalet rektorer i landet. Tredje kravet är få stopp på den snabba omsättningen av rektorer. Fjärde kravet handlar om att motverka kränkningar, hot och våld mot skolledare. 

– Krav fem är likvärdighet i kompetensförsörjning och förutsättningar, där har vi kopplat det sjätte kravet också: säkerställ åtgärder för en likvärdig undervisning. Då är det en statlig finansiering av skolan vi kräver som bygger på sektorsinriktad finansiering. Och inga vinster ska delas ut till ägarna.

– Sjunde och sista kravet är att vi måste garantera en professionell utveckling av hela vår yrkeskarriär. Vi måste få på plats de nationella professionsprogrammet för rektorer. 

Är det något av kraven som är väldigt långt ifrån eller ni känner glöms bort av politiken? 

– Ja, det är skolledares lön och arbetsmiljö. Man har satsat på lärarnas löneutveckling men inte på skolledarna. En stor del av rektorerna har lägre lön än en lärare, trots mer ansvar. Det tycker vi är förödande.