Åtta av tio folkhögskolor tvingas till nedskärningar

Enkäten är ett samarbete mellan Altinget Utbildning och Altinget Civilsamhälle för att kartlägga folkhögskolornas situation. 

Statsbidraget till folkhögskolor möter inte de ökade kostnaderna, varnar flera folkhögskolor om. I regeringens budgetproposition för 2025 skjuts inga nya pengar till folkhögskolorna, utan statsbidraget lämnas oförändrat. Samtidigt larmar flera folkhögskolor om det ekonomiskt pressade läget och varnar för nedskärningar. 

Altinget har frågat de idéburna folkhögskolorna om de har behövt dra ner på verksamheten till följd av det ekonomiska läget det senaste året.

Nedan redovisas vad folkhögskolorna har dragit ned på. Artikeln fortsätter efter grafiken. 

 

Altingets kartläggning visar att 82 procent, 46 stycken, av de svarande folkhögskolorna har dragit ner på verksamheten det senaste året. Majoriteten av dessa, 41 stycken, sparar in på kurserna.

I enkäten uppger 28 folkhögskolor att man tvingats lägga ner en eller flera kurser under det senaste året, och 13 stycken berättar att man fått minska antalet platser på utbildningarna. 

”Under 2023 tvingades vi till drastiska åtgärder genom att lägga ner tre utbildningar och minska ett antal deltagare på ett flertal utbildningar. Bland annat lade vi ner en Allmän kursutbildning, en yrkesutbildning och en kulturutbildning och dessutom kunde vi inte starta en undersköterska-/vårdutbildning som vi planerade”, berättar en folkhögskola. 

Bland de kurser som har stängts ned är det vanligast med yrkesutbildningarna, som oftast är dyrare. För allmän kurs är det vanligare att dra ner på antalet platser, även om dessa också har lagts ned på flera håll. 

”Vi har lagt ner följande utbildningar: Allmän kurs på grundskolenivå, svenska från dag 1 samt kommer nu också lägga ner Fritidsledarutbildningen”, skriver en av de svarande, som verkar i en region där fritidsledare är ett bristyrke.

Sex av tio har sagt upp personal

Den är också en majoritet av folkhögskolorna som anger att de blivit tvungna att dra ner på personalstyrkan. Det uppger 29 stycken. I de flesta fallen har skolorna tvingats säga upp personal, men i vissa fall har man i stället inte ersatt personal som slutat eller gått i pension. 

”Inför 2023 minskade personalstyrkan med 11 (på olika sätt), och nu är ytterligare 6 uppsagda”, skriver en folkhögskola. 

En annan berättar att man utöver att säga upp personal har gjort omorganisationer. 

”Vi har också gjort en stor omorganisation och har inte längre någon biträdande rektor, ekonom eller kommunikatör anställd på skolan. Detta innebär att både pedagoger och rektor behöver ägna mer tid åt administration.”

”Förlorade miljoner”

Sex folkhögskolor skriver att de har fått dra ner på lokalerna. Under övrigt skriver folkhögskolorna bland annat att icke nödvändiga investeringar och inköp har bromsats, samt att man har försökt få in intäkter genom att hyra ut lokaler. Flera av skolorna lyfter fram att de befinner sig i en ekonomiskt ohållbar situation.  

”Exempelvis får folkhögskolorna ingen kompensation från regeringen (som andra utbildningsformer) för inflation, löneökningar med mera. Detta innebar att 2023 förlorade vi plötsligt 3,5 miljoner kronor. Sedan ingår våra välutbildade lärare inte heller i lärarlyften. Vilket förvånar mig!”, skriver en rektor.