Arne Müller
Journalist, föreläsare och författare, bland annat NorrlandsparadoxenI förra veckan redovisade Statistiska centralbyrån befolkningssiffrorna för 2023. Efter att ha tittat på statistiken tycker jag att det behövs ett nytt begrepp för att beskriva utvecklingen – japanisering.
Den nya statistiken visar att två trender fortsätter att förstärkas. Födelsetalen minskar och antalet utvandrare närmar sig antalet invandrare. I genomsnitt föds det mindre än 1,5 barn per kvinna. Det är den lägsta siffran sedan statistikinsamlingen började 1749. Invandringsöverskottet var drygt 21 000 personer. Det är den lägsta siffran sedan 1999.
Faktum är att den hittills högsta befolkningssiffran i Sverige nåddes i oktober förra året. Under årets sista månader minskade invånarantalet med 7 000 personer.
Tydliga likheter med Japan
Det finns tydliga likheter med den utveckling som pågått i Japan under en längre tid. Där började födelsetalen sjunka redan på 1970-talet. Invandringen har varit relativt liten. Sedan slutet av 00-talet har befolkningen minskat. Tempot i nedgången har accelererat. 2022 var minskningen 800 000 personer. Konsekvenserna för samhället blir stora. Andelen äldre i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder växer. Behoven av sjukvård och äldreomsorg växer. De regionala klyftorna blir mer kännbara. Dagens Nyheter rapporterade nyligen att det nu finns åtta miljoner ödehus i landet.
Boden där bygget av ett helt nytt stålverk är i full gång tappade 100 invånare.
Åren med högre befolkningstillväxt i Sverige mildrade delvis effekterna av växande regionala klyftor. Vissa år ökade befolkningen i nästan alla landets kommuner. Nu är det inte längre så. Förra året minskade invånarantalet i 193 av landets 290 kommuner. Dorotea och Emmaboda tappade mest - 3,1 procent! Med detta följer, vid det här laget välkända, problem. Skolbyggnaderna krymper inte när barnen blir färre. Vatten- och avloppsnäten blir inte kortare och inte minskar underhållsbehoven. Räddningstjänsten måste kunna rycka ut i ett lika stort område. Kostnaderna för detta ska klaras med ett minskande skatteunderlag, även om skatteutjämningssystemet mildrar effekterna.
När befolkningen i arbetsför ålder minskar blir det svårare att hitta människor till alla jobb som behöver göras i samhället. Särskilt alarmerande är bilden längst i norr. Det planeras investeringar på 1 400 miljarder i Norrbotten och Västerbotten under de närmaste årtiondena. Peter Larsson, som varit regeringens samordnare för industriprojekten, har räknat med att det skulle behöva ytterligare 100 000 invånare i Norrbotten och Västerbotten fram till 2035 för att klara alla de nya arbetsuppgifterna. Under 2023 minskade invånarantalet i Norrbotten med ungefär 700 personer. Boden där bygget av ett helt nytt stålverk är i full gång tappade 100 invånare.
Det finns anledning till oro
De skarpa regionala klyftorna i kombination med en stagnerande befolkningsutveckling ställer också till problem för klimatomställningen. Storstadsområdena och en handfull större städer fortsätter att växa. Där finns ett fortsatt behov av byggande, vilket är en stor källa till koldioxidutsläpp. Samtidigt kommer det att finnas en växande reservoar av underutnyttjade eller tomma lokaler och bostäder i en stor del av landet. Lägger man till att växande städer ständigt byggs om, vilket forskare som geografiprofessorn David Harvey har pekat på, blir det hela ännu lite värre.
Just nu ser jag inte något som kan vända trenden mot en japanisering av befolkningsutvecklingen. Trenden mot sjunkande födelsetal är stark i många länder. Den politiska viljan att hålla invandringen på en låg nivå verkar vara stark. Det finns anledning till oro för den fortsatta utvecklingen.