Debatt

"Det är kvaliteten som är viktigast"

DEBATT. Det är välkommet att det ideologiska motståndet mot vissa företagsformer för skolor blir överbevisat. Det skriver Friskolornas riksförbunds vd, Ulla Hamilton, apropå utredningen från Svenskt Näringsliv om att ett vinstförbud skulle bryta mot grundlagen.

Foto: Foto: Friskolornas riksförbund
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Ulla Hamilton

vd, Friskolornas riksförbund

Reepalu-utredningen som ska lämna förslag på hur företagandet bland friskolorna kan regleras stötte nyligen på konkret motstånd i form av verkligheten. Professor Lars Henriksson visade att utredningens syfte strider mot såväl svensk grundlag som EU-rätt. Det är bra att det ideologiska motståndet mot vissa företagsformer för skolor blir överbevisat.

I ett läge där all kraft borde fokuseras på att vända resultatutvecklingen i skolan väljer regeringen att fokusera på bolagsformen för de 18 procent elever som har valt fristående skolor. De kommer dessutom med förslag som på allvar riskerar att försvåra för små skolor. Det är olyckligt i och med att småskaligheten är något som uppskattas av många, både elever, föräldrar och anställda. Men ingen ska säga att en skola ska drivas i den ena eller andra formen. Det är innehållet som är det väsentliga och efter att Skolinspektionen säkerställt kvaliteten är det föräldrar och elever som genom sitt val avgör om en skola har rätt att finnas.

Märklig politisk debatt

Fakta
Vill du delta i debatten om Välfärdsutredningen?
Kontakta [email protected]

Vad säger egentligen bolagsformen om en skola? I den märkliga politiska debatten, där frågan om kvalitet har diskvalificerats helt, framställs aktiebolag som något som någon helt idélöst kan starta och sedan ägna sig åt rovdrift på den svenska utbildningsbudgeten. Bland de drygt 500 huvudmän som är våra medlemmar är drygt hälften aktiebolag. Övriga är främst föreningar och stiftelser. Alla är idéburna och idén med verksamheten är ständigt närvarande. Alla brinner för att göra ett bra jobb.

Aktiebolag är en väl etablerad bolagsform. Att aktiebolagen blir fler och att det finns aktörer som växer betyder varken sämre kvalitet eller mindre mångfald för den svenska skolan. De långa köerna till många friskolor visar att det finns ett stort gap mellan barnfamiljers och politikers syn på friskolor.

Förutom 290 kommuner finns det idag 800 fristående huvudmän som bedriver grundskola och gymnasieskola. Över 55 000 personer jobbar i fristående skolor runt om i landet och drygt 315 000 elever väljer fristående skolor. Människor är olika och friskolereformen har inneburit att det är lättare att hitta den skola som passar den enskilde bäst. Det finns friskolor med konfessionell eller Waldorfskole-inriktning, reglerade i särskild lagstiftning. Bland de övriga (som också är de klart flesta) som slarvigt kallas skolor med ”allmän inriktning” ryms en mängd profiler i form av till exempel särskild pedagogik som Montessori, Freinet eller Reggio Emilia. Skolorna kan också ha fokus på ett speciellt ämne som matematik eller idrott - eller ett språk. Dessutom finns skillnader i hur skolorna organiserar arbetet, där olika modeller kan passa både olika elever och olika lärare.

Välkommet motstånd

Den pedagogiska mångfalden och arbetssätten har aldrig varit större än nu och antalet elever som går i, och väntar på att få en plats i, en friskola är rekordstort.

Att Reepalu-utredningen nu stöter på motstånd är bra. Det ger regeringen en möjlighet att styra fokus mot kvalitetsvägen. Den svenska skolan behöver de bästa aktörerna, kommuner som friskolor, om vi ska vända trenden av fallande resultat i skolan. Då måste kvalitet, och inte vilken bolagsform de bedriver sin verksamhet i, vara det avgörande.

På kvalitetsvägen finns inget att väja för. Kvalitetskraven ska vara höga och tydliga. Den huvudman, privat eller offentlig, som inte lever upp till dem har inget i skolan att göra.

Dokumentation

Tidigare inlägg i debatten om Välfärdsutredningen

Svenskt Näringsliv: Reepalu bör undvika slalom i konstitutionen

Välfärdsutredningens kommande förslag riskerar att bryta mot grundlagen om de genomförs, anser Svenskt Näringsliv, som vill att regeringen omedelbart avslutar utredningen.

"Håll riktning i Välfärdsutredningen!"

Om regeringen inte har kraften att reglera vinsterna i välfärden borde det minsta den kan göra vara att förbättra villkoren för de idéburna aktörerna, det skriver Idéburna skolors riksförbund som varnar för att nyetablering av idéburna friskolor kan upphöra.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00