Debatt

Debatt: Sorteringen av elever sker öppet och ogenerat 

DEBATT. Skolans marknadsstyrning ger friskolor incitament att välja bort resurskrävande elever. Det blir orättssäkert och ojämlikt. Vi måste få till stånd en annan styrning av skolan, och det måste ske nu. Det skriver Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör.

Marknadssystemet gör att det inte är elever som väljer skola, det är delvis skolan som väljer eleven, menar debattören.
Marknadssystemet gör att det inte är elever som väljer skola, det är delvis skolan som väljer eleven, menar debattören.Foto: Robin Haldert
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Linnea Lindquist
Rektor och skoldebattör


Jag skrev nyligen en tweet om att jag blivit uppringd av rektorer på fristående skolor som efterfrågar referenser på elever som går på min skola, när eleverna har sökt plats på deras skolor. Det har hänt vid tre tillfällen de senaste fem åren.

Kommentarsfälten fylldes snabbt av lärare och rektorer som har samma erfarenhet av att bli uppringda inför skolbyte. Rektorer och lärare vittnar om att det främst är elever med behov av särskilt stöd som det efterfrågas information om. Detta handlar inte endast om att rektorer på fristående skolor efterfrågar information, det framgår av kommentarerna att det även sker på kommunala skolor.

Skolans stora ödesfråga

Det är viktigt att diskussionen inte stannar vid att skolledare ringer och ber om information om en elev innan de fattar beslut om skolplacering. Problemet är nämligen mycket större än så. Det grundläggande problemet är att skolan är marknadsutsatt, vilket betyder att både kommunala och fristående skolor slåss om samma elever på skolmarknaden.

Det exempel jag gav i min tweet är endast ett symptom på ett stort problem. Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans kom nyligen ut med en bok som heter De lönsamma, en bok om varför skolor slåss om elever. Marcus skriver i sin bok att marknadsstyrningen är skolans stora ödesfråga.

Att sorteringen av elever sker så öppet och ogenerat visar bara på hur stort problemet är med skolans styrning.

Jag håller med Marcus Larsson om det.

Försämrar vinstmarginalen

När vi tillåter att skolan är en marknad så accepterar vi samtidigt en osund relation mellan skola och elev eller vårdnadshavare. Att rektorer efterfrågar information innan beslut om skolbyte beror främst på att man vill veta om det är en resurskrävande elev.

Koncerndrivna aktiebolagsskolor värnar sin vinstmarginal och får en skola resurskrävande elever riskerar det att försämra vinstmarginalen. Ytterligare en aspekt är att skolans rykte och varumärke kan försämras med resurskrävande elever. Man vill inte att ens skola ska uppfattas som stökig.

Sker ogenerat

Vi vet sedan en lång tid tillbaka att fristående skolor har ett mindre resurskrävande underlag än kommunala skolor. Med det menar jag att fristående skolor har färre elever med utländsk bakgrund samt fler föräldrar med eftergymnasial utbildning. Att sorteringen av elever sker så öppet och ogenerat visar bara på hur stort problemet är med skolans styrning.

Likvärdigt och rättssäkert

En åtgärd som skulle mildra problemet med sorteringen av elever är de förslag som Björn Åstrand lägger fram i utredningen om en mer likvärdig skola. Skolvalet behöver reformeras från grunden och det behöver administreras av Skolverket såsom utredningen föreslår.

Med utredningens förslag kommer skolvalet att ske vid samma tidpunkt och utifrån samma premisser för alla elever. Med utredningens förslag blir skolvalet mer likvärdigt och rättssäkert. Då skulle det inte finnas någon poäng för skolor att efterfråga information om en elev innan en elev får beslut om skolplacering. Med utredningens förslag kommer elever att välja skola, inte som det är i dag där skolor delvis kan välja sina elever.

Kan inte vänta

Att reformera skolvalet är en åtgärd som skulle minska problemet med sortering av elever en aning, men det är inte en lösning på problemet med marknadsstyrningen.

Det finns bara ett sätt att få till stånd en annan styrning av skolan och det är genom att driva opinion i frågan. Marknadsstyrningen är som Marcus Larsson skriver i ”De lönsamma” skolans stora ödesfråga och vi kan inte vänta till nästa val år 2022 med att driva igenom en förändring.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00