Debatt om klädkod: Tydligt vilken elevgrupp Jensen vill locka till sig

Linnea Lindquist
Rektor och skoldebattör

Göteborgsposten (GP) har uppmärksammat att Jensen grundskola i Göteborg ska införa klädkod för eleverna. Skolan uppger att elever ska klä sig propert och att midjeväska, så kallad becknarväska, och mjukisbyxor inte är lämplig klädsel på skolan.

Skolan skriver att mjukisbyxor och midjeväska förknippas med machokultur, utanförskap och kriminalitet. Rektorn skriver att proper klädsel har god effekt på prestation, trygghet och självkänsla.

Han skriver i ett brev till föräldrarna att skolan utan tvekan lockar till sig stadens mest ambitiösa och skötsamma elever.

Resurskrävande elever

Nu är det hög tid att avbryta marknadsexperimentet och återupprätta skolan som samhällsinstitution.

Linnea Lindquist
Rektor och skoldebattör

Att Jensen grundskola i Göteborg inför klädkod har inget med kläderna att göra, det handlar om att skolan inte vill ha elever från socioekonomiskt utsatta områden.

Det som främst påverkar en skolas resultat är föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och andel nyanlända elever. Vi vet att friskolor generellt sett har ett mindre resurskrävande elevunderlag, de har högre andel föräldrar med eftergymnasial utbildning, färre elever med utländsk bakgrund och låg andel nyanlända elever.

Av de elever med utländsk bakgrund som går på fristående skolor har en hög andel av föräldrarna eftergymnasial utbildning medan det är tvärtom på kommunala skolor, där har en låg andel av föräldrarna eftergymnasial utbildning.

Låg andel behöriga lärare

Det finns 20 grundskolor i Göteborg som helt saknar nyanlända elever, 18 av dem är fristående. När jag tittar på de tio grundskolor som har högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är nio fristående.

I somras granskade jag betygen på 81 koncerndrivna skolor och i den granskningen ingick Jensen grundskola. På Jensen i Göteborg fick 69 procent av eleverna högre betyg i matematik än betyget på nationella provet. Skolan har samtidigt en låg andel behöriga lärare, endast 67,5 procent av de som arbetar som lärare har pedagogisk högskoleexamen.

Profilerat sig med disciplin

Mats Rosén som är skolchef på Jensen säger till GP att skolan i Göteborg inte behöver klädkod eftersom ”eleverna består uteslutande av personer som till fullo bidrar till både trygghet och studiero”.

När jag läser på skolans hemsida blir det tydligt vilken elevgrupp Jensen vill locka till sig. De skriver uttryckligen att tempot är högt i undervisningen, att undervisningen är på avancerad nivå, att det är mycket läxor och prov samt att föräldrarna måste vara engagerade i sina barns utbildning. Skolan skriver även att vårdnadshavarna måste ta ställning till om eleven klarar av Jensens ambitionsnivå innan de söker plats.

Skolan har profilerat sig med disciplin och studiero och nu även med klädkod. Allt för att locka till sig ett mindre resurskrävande elevunderlag.

Maximerar sin vinst

Jensen grundskola gör inte något fel rent juridiskt men detta är ytterligare ett exempel på att marknadsstyrningen av skolan har gått för långt. Segregationen har ökat sedan friskolereformen infördes 1992 och ett av de stora problemen är skolpengens konstruktion. Skolkoncerner som Jensen maximerar sin vinst genom att locka till sig ett mindre resurskrävande elevunderlag.

Nu är det hög tid att avbryta marknadsexperimentet och återupprätta skolan som samhällsinstitution.