Aktiebolag och koncerner dominerar höstens skörd av nya friskolor

ANSÖKAN. Skolinspektionen har godkänt 36 nya friskolor och 64 utökningar av friskolor. Mer än hälften av huvudmännen som fått godkänt tillhör en skolkoncern och nästan alla är aktiebolag. Se alla nya skolor i kartan längre ner i artikeln.

Foto: Fredrik Sandberg / TT
Josefin Lingström

Skolinspektionen har nu offentliggjort vilka som får godkänt tillstånd att driva friskola till hösten. Det är 36 nya friskolor som fått godkänt. Även 64 ansökningar om att utöka en redan befintlig friskola har godkänts.

Över hälften är skolkoncerner

Mer än hälften av de godkända ansökningarna för nyetablering gäller en huvudman som ingår i en koncern. Det är i linje med tidigare års statistik över godkända tillstånd, enligt Carin Clevesjö som är chef för tillståndsenheten vid Skolinspektionen.

– Friskolesektorn domineras i dag av stora aktörer och det är mestadels sådana som får tillstånd beviljade. Det är ett par olika koncerner som växer och det tillkommer någon enstaka också. Koncerner som både ansöker om nya skolor och som köper upp befintliga, säger hon till Altinget.

Få stiftelser och ideella

Andelen ansökningar från huvudmän som driver aktiebolag har blivit större de senaste åren och i år utgör aktiebolag 94 procent av de godkända ansökningarna om nyetablering. ­Stiftelser, ideella och ekonomiska föreningar eller enskilda firmor står bara för en liten del av ansökningarna.

Friskolesektorn domineras i dag av stora aktörer och det är mestadels sådana som får tillstånd beviljade.

Carin Clevesjö
Chef för tillståndsenheten, Skolinspektionen

– Det stämmer att friskolesektorn domineras av stora aktörer och det är de som får tillstånd beviljade, det finns dock många enskilda huvudmän som har en eller två skolor. Men det finns en del koncerner som har många skolor, säger Carin Clevesjö.

Allt färre ansökningar

Men antalet inkomna ansökningar om att etablera en ny friskola eller utöka en befintlig skola har minskat de senaste åren. Skolinspektionen prövar varje ansökan utifrån bland annat om det finns elevunderlag och att etableringen inte ger påtagliga negativa konsekvenser för kommunen.

En teori Skolinspektionen har är att skolmarknaden börjar bli ganska mättad. Det börjar bli svårt att få plats.

Inte tillräckligt elevunderlag

Bland alla ansökningar om nyetablering av en friskola är det knappt 40 procent som blev godkända. Gällande utökning av befintlig friskola blev nästan 50 procent godkända.

Den vanligaste avslagsgrunden för alla ansökningar som inte fått godkänt, är elevprognos och ekonomiska förutsättningar.

– Elevunderlaget är ett viktigt underlag för att kunna styrka budgeten och en visa att det finns förutsättningar för kvalitet och stabilitet, säger Carin Clevesjö.

Internationella skolor

Skolinspektionen har fått in allt fler ansökningar om att starta internationell skola senaste åren. Det innebär att skolan bedriver undervisning utifrån ett annat lands eller en internationell läroplan. Men ingen av årets 16 ansökningar blev godkända.

– När det gäller internationell skola så är det inte samma prövning. Det är inte en del av det svenska skolväsendet. Internationella skolor riktar sig huvudsakligen mot en speciell elevgrupp det vill säga elever som vistas i Sverige under en begränsad tid. Man har rätt att ta ut avgifter för kostnader hänförliga till att man följer ett annat lands läroplan, säger Clevesjö.

– Det gör troligtvis att det är en väldigt begränsad grupp som beredd att betala. Eftersom i Sverige är skolan som huvudregel avgiftsfri. 

Läs också


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00