"En regering men med två politiska linjer"

– Vi har en regering men med två politiska linjer, säger Lena Adamson till Altinget.

Regeringen kanaliserar pengar till den klassrumsnära forskningen både genom Skolforskningsinstitutet och genom pengar direkt till fyra handplockade universitet: Göteborgs universitet, Karlstad Universitet, Umeå Universitet och Uppsala Universitet.

Lärosätena ska medverka i forskningsprojektet som i år får 15 miljoner kronor. Den totala anslagshöjningen blir 120 miljoner kronor när satsningen är fullt utbyggd 2020.

Ingen utlysning 2019

– Om vi inte får en utökning kommer vi inte kunna ha en utlysning 2019 eftersom projekten löper på tre år och innevarande årsbudgetar därmed alltid redan är intecknade för pågående projekt. Det innebär att i 2020 års budget har vi bara ett par ointecknade miljoner kvar. Den typen av ryckighet fungerar inte i forskningssammanhang och det stora intresse vi redan väckt bland både forskare och representanter från skolan kommer med all säkerhet att mattas av.

Samtidigt får alltså fyra lärosäten pengar för en försöksverksamhet inom samma område. Ansvarig minister för lärosätena är forsknings- och högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) medan ansvarig minister för Skolforskningsinstitutet är utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

– Hellmark Knutsson har varit ute i media och konstaterat att Skolforskningsinstitutets huvudsakliga uppgift är att göra forskningssammanställningar. Men det stämmer inte enligt vår instruktion. Vårt uppdrag är också att utlysa och fördela medel för praktiknära skolforskning, säger Lena Adamson,

– Det är en ganska märklig situation eftersom hon inte är ”vår” minister.

Inte konkurrensutsatt

Adamson har tidigare beklagat att det blivit två parallella spår.

– Jag var förvånad över att regeringen inte använder sig av sin egen myndighet. Det står jag fast vid.

Läs även: Jag är förvånad över att regeringen inte använder sin egen myndighet

Adamson har försökt att ta initiativ för att samarbeta med de fyra lärosätena.

– Jag kan säga så här. Det har tagit lång tid att hitta datum där vi kan träffas men nu finns ett sådant och det är ett positivt steg.

Adamson, och flera andra, har påpekat att regeringen inte konkurrensutsatte ansökningsförfarandet när de fyra lärosätena valdes. Detta är högst ovanligt i vetenskapliga sammanhang som alltid bygger på peer review-granskningar.

Läs även: Regeringen handplockar lärosäten

– De gick till fyra lärosäten där tre av dem själva gick in till regeringen med en skrivelse om dessa medel.

Fem projekt

Nyligen presenterade Skolforskningsinstitutet resultatet från årets utlysning. Det är fem forskningsprojekt som myndigheten ska finansiera de kommande tre åren. Vid utlysningen hade det inkommit 94 ansökningar från 21 lärosäten som tillsammans har upprättat samarbete med 236 skolor. Sammanlagt handlar det om 20 miljoner i forskningspengar.

Adamson lyfter fram att samtliga projekt handlar om att höja kvaliteten i undervisningen.

– Vi har i många sammanhang ett väldigt fokus på lärarna. Vi borde istället ha ett fokus på vad lärarna gör: undervisningskvaliteten, säger hon. 

Granskningsprocessen för institutets forskningsanslag sker i ett tvåstegsförfarande. De ska hålla hög vetenskaplig kvalitet och samtidigt ha hög relevans för skolans verksamma.

– Forskningsfrågor i projekten ska ligga i nära anslutning till undervisningen.

Lärare finns med

Det innebär att lärare kan finnas med projektgruppen som ansöker om medel.

– Det får dock inte vara fler lärare än forskare. Vi har samma krav på hög vetenskaplig kvalitet som Vetenskapsrådet i vår instruktion.

Därtill blir många lärare ofta inblandade i forskningen på annat sätt än att vara med i projektgruppen.

Relevansen i forskningen handlar om att projektet ska bedrivas i direkt anslutning till förskolan eller skolans miljö. Dessutom ska frågeställningar ha formulerats i dialog med förskollärare, lärare eller annan personal.

Dessutom måste en avsiktsförklaring eller avtal finnas med medverkande förskolor eller skolor som är undertecknat av skolledaren.

Yrkesprogram och förskola

Av årets projekt är det ett som sticker ut då det handlar om yrkesprogram på gymnasiet – ”Konsten att lära sig att svetsa”.

– Det finns väldigt lite forskning om yrkesprogrammen. Men det är en stor andel av gymnasieskolan.

Adamson tycker också att det är mycket positivt att förskolan är med.

– Förskolan är väldigt på hugget att arbeta på vetenskapligt grund, och det är ju i förskolan det börjar.