Arbetsmarknad
Behovet av vård ökar samtidigt som resurserna är begränsade. Det ställer nya krav på hur hälso- och sjukvården organiseras, inte minst i de delar som sällan syns men som är avgörande för att verksamheten ska fungera.
På sjukhus är tillgången till sterila instrument en grundförutsättning för att operationer och behandlingar ska kunna genomföras. Bakom varje ingrepp finns ett omfattande flöde av utrustning som ska rengöras, kontrolleras, packas och levereras i rätt tid.
I Region Hovedstaden i Danmark har man valt att samla denna funktion i en gemensam organisation, Den Fælles Sterilcentral, DFS. Här rengörs, steriliseras och iordningställs instrument från flera sjukhus, med målet att på sikt kunna serva hela regionen.
Från lokal hantering till centraliserad produktion
Den danska modellen innebär en övergång från lokala lösningar till en regional, industrialiserad produktion. DFS ansvarar i dag för leveranser till flera stora sjukhus, och kapaciteten byggs successivt ut.
"På många sätt kan man betrakta oss som ett produktionsföretag. Vi får in orena instrument och levererar färdiga, sterila instrumentset för operationer. Samtidigt befinner vi oss i en omfattande transformation där vi ska skala upp verksamheten kraftigt fram till 2028," säger Thomas Bøgeskov, direktör för Den Fælles Sterilcentral.
Målet är att kunna hantera behovet från hela regionen, motsvarande över 1 000 operationer per dag.
En tidskritisk och komplex logistik
Att skala upp verksamheten handlar inte bara om kapacitet, utan om att kunna styra ett komplext och tidskritiskt flöde. Instrument måste finnas i rätt konfiguration, vid rätt tidpunkt och på rätt plats.
Behovet varierar dagligen och är direkt kopplat till operationsprogrammen. Det ställer höga krav på planering, prioritering och samordning, från mottagning och rengöring till leverans tillbaka till sjukhusen.
För att hantera detta arbetar DFS med att bygga upp en mer datadriven styrning av verksamheten.
"I dag är vi till stor del reaktiva. För att klara den skalning vi står inför måste vi bli mer framåtblickande, både i planering och resursanvändning," säger Thomas Bøgeskov.
Data som grund för bättre beslut
En central del i arbetet är att etablera en gemensam datagrund och strukturerade arbetssätt för hur data samlas in och används.
Tillsammans med SAS Institute utvecklar DFS analys- och planeringsverktyg som kan bidra till att förutse aktivitetsnivåer, planera produktion och bemanning, optimera kapacitetsutnyttjandet samt minska stillestånd och flaskhalsar.
Ambitionen är att gå från reaktiv drift till mer proaktiv styrning, där beslut baseras på prognoser och realtidsdata.
Thomas Bøgeskov.
Direktör för Den Fælles Sterilcentral.
Digitala tvillingar ger nya möjligheter
Utvecklingen stannar inte vid planeringsstöd. På sikt handlar det om att skapa digitala modeller av verksamheten, så kallade digitala tvillingar.
Genom att kombinera dataanalys med 3D-visualisering kan vårdgivare simulera och testa förändringar innan de genomförs i verkligheten.
"När vi kopplar samman data, visualisering och avancerad analys får vi möjlighet att förstå och optimera hela vårdflöden. Det gäller allt från operationsplanering till hantering av utrustning," säger Morten Krogh Danielsen, ansvarig för hälsoområdet på SAS Institute i Norden.
Tekniken bygger bland annat på ett samarbete med Epic Games och deras visualiseringsplattform.
Drifttid är avgörande för patientvärdet
För sjukhusen är stabil drift avgörande. När utrustning eller processer inte fungerar påverkas hela verksamheten.
René Priess, vice direktör vid Herlev och Gentofte Hospital samt styrelseordförande i DFS, pekar på hur datadrivna analyser kan stärka driften:
Drifttid är lika med värde för patienten. När systemen fungerar minskar väntetiderna och resurserna kan användas bättre. När något står stilla skapar det snabbt stora konsekvenser i hela organisationen.
René Priess.
Vice direktör vid Herlev och Gentofte Hospital samt styrelseordförande i DFS
Relevans även för Sverige
Den danska satsningen illustrerar en bredare utveckling där AI och dataanalys används för att optimera vårdens stödprocesser, områden som traditionellt haft en begränsad digitalisering.
För svensk hälso- och sjukvård, som står inför liknande utmaningar med ökande vårdbehov och resurspress, kan erfarenheterna vara relevanta. Det gäller inte minst behovet av gemensamma datagrunder, standardiserade processer, bättre planeringsstöd och ökad förmåga att arbeta proaktivt.
AI i vården handlar därmed inte enbart om diagnostik och behandling, utan i lika hög grad om att få hela systemet att fungera mer effektivt.
När vårdens grundläggande flöden fungerar bättre skapas också förutsättningar för bättre patientresultat.
